Home | Introduction | What's Included | Products | More Info | FAQ's

Israel « Fredskoalitionen Göteborg timberland konstruktion stövlar

Fredskoalitionen Göteborg

11 november, 2011

IAEAS rapport om Iran – Sovjetisk vetenskapsman en tuff diamant

Filed under: Iran,Israel,kärnkraft,Kärnvapen,Ryssland,USA — ingrid @ 01:57

 

 10 nov Asia Times   Soviet nuclear scientist a rough diamond’ av Gareth Porter

Rapporten från Internationella AtomEnergiOrganisationen som publicerats av en tankesmedja i Washington upprepade det sensationella tidigare påståendet från nyhetsmedia över hela världen, att de tidigare sovjetiska kärnvapenforskarna skulle ha hjälpt Iran att konstruera ett detonationssystem som kunde användas till ett kärnvapen.

Men det visar sig att den utländska experten, som inte namnges i IAEAs rapport, men identifierats i nyhetsrapporteringen till Vyacheslav Danilenko, inte som kärnvapenforskare utan som en av de högsta specialisterna i världen i produktionen av nanodiamanter genom explosioner.

Faktum är att Danilenko, som är ukrainare, från början av sin forskningskarriär enbart arbetat med nano-diamanter och anses vara en av pionjärerna i utvecklingen av denna teknologi, bekräftat i publicerat vetenskapligt material.

Det visar sig nu att IAEA och David Albright, chefen för det Internationella Institutet för Vetenskap och Säkerhet i Washington, varit källan till de nya rapporterna om Danilenko, men aldrig brytt sig om att kolla sanningen i det ursprungliga pÃ¥stÃ¥endet av en icke namngiven ”MedlemsStat” frÃ¥n vilken IAEA baserat sin försäkran om hans kärnvapenbakgrund.

Albright gav  förra veckan en ”privat genomgÃ¥ng” för ”underrättelse-professionella”, där han nämnde Danilenko som den utländska expert, vilken kontrakterats av Irans Fysikaliska ForskningsCentrum under mitten av 1990talet och identifierat honom som en ”tidigare sovjetisk kärnenergi-forskare”, enligt Joby Warrick i Washington Post den 5 november. Danilenkos historia har sedan spritt sig runt världen. 

IAEAs rapport säger att organisationen har ”starka indikationer” pÃ¥ Irans utveckling av ett ”högexplosivt tändsystem”, vilket beskrevs som ett ”implosionssystem” för kärnvapen, och fÃ¥tt ”assistans med arbetet frÃ¥n en utländsk expert, som inte bara var kunnig inom dessa teknologier utan ocksÃ¥, enligt information frÃ¥n en medlemsstat, arbetat inom hemlandets kärnvapenprogram under en lÃ¥ng tid av sin karriär.”

Rapporten erbjuder inget annat bevis på Danilenkos inblandning i utvecklingen av ett tändsystem. Medlemsstaten fick uppenbarligen veta att Danilenko hade arbetat under Sovjetperioden vid det All-Ryska Vetenskapliga ForskningsInstitutet vid Teknisk Fysik i Snezhinsk, Ryssland, som var välkänt för sitt arbete med utveckling av kärnstridsspetsar och helt enkelt antagit, att han var involverad i det arbetet.

Vidare forskning skulle emellertid avslöja att Danilenko frÃ¥n början av sin karriär hade arbetat i den del av Institutet, som specialiserat sig pÃ¥ syntes av diamanter. Danilenko skrev i en redogörelse för ett tidigt arbete som publicerats under 2006, att han var bland de vetenskapsmän som tillhörde ”gasdynamikgruppen” vid Institutet, som var ”det första under 1960 att starta studier i diamantsyntes”.

Danilenkos återblickar på den tidigare delen av sin karriär finns i ett kapitel av hans bok, Ultra-nano-kristallin-diamant: Syntes, Innehåll och Applikationer, redigerad av Olga A Shenderova och Dieter M Gruen, publicerad år 2006. Ett annat kapitel i boken täcker historien om ryska patent relaterade till nano-diamantdokument.

Det faktum att Danilenkos Centrum vid Institutet utvecklat viktiga processer sÃ¥ tidigt som 1963-1966, vilka senare utnyttjats vid ett större ”nano-diamant-detonation” produktionscentrum.

Danilenko lämnade institutet under 1989 och slöt sig till Institutet för MaterialVetenskapliga Problem i Ukraina, enligt författarna av det kapitlet. Danilenkos stora framsteg, har enligt författarna blivit utvecklat i stor skala med teknologin att producera ultraupplösta diamanter, en särskild applikation för nanodiamanter.

En teknologi som senare blev införd av ALIT bolaget i Zhitomir, Ukraina, baserad på en explosionskammare 100 kubikmeter i volym, som hade  designats av Danilenko.

I början av 1993 var Danilenko chef för ett företag vid namn Nanogruppen vilken frÃ¥n början hade uppförts i Ukraina, men idag är förlagt till Prag.  Bolagets webbsida skryter om att man har det ”starkaste vetenskapsteam”, som varit inblandat i ”introduktionen av nanodiamanter under 1960 och de första kommersiella applikationerna för nanodiamanter under Ã¥r 2000″.

Bolagets deklarerade mål är att förse världens behov av nanodiamanter.

Iran har ett aggressivt program för att utveckla sin nanoteknologiska sektor, och detta inbegriper ett stort fokus pÃ¥ nanodiamanter, vilket bloggaren ‘Moon of Alabama’ pÃ¥pekat. Den bloggen var den första källan att pÃ¥kalla uppmärksamhet ifrÃ¥ga om Danilenkos nanodiamant- bakgrund. Danilenko förklarade klart att avsikten med hans arbete i Iran var att hjälpa till med utveckling av en nanodiamant-industri i landet.

Rapporten framhÃ¥ller att den ”utländska experten” hade varit i Iran frÃ¥n 1996 till omkring 2002, ”till synes för att assistera i utvecklingen av en anläggning med möjlighet och teknik att tillverka ultradispersiva diamanter (UDDs) eller nanodiamanter”. Det uttrycket visar att nanodiamanter egentligen varit en täckmantel för hans verkliga syfte i Iran.

Experten säger att rapporten, ”ocksÃ¥ pÃ¥visat explosiv fysik och dess applikationer”, utan att komma med nÃ¥gon ytterligare detalj om vilka applikationer som varit inblandade.

Det faktum att IAEA och Albright blivit uppmärksammade pÃ¥ Danilenkos nanodiamant-arbete i Iran, före han blivit involverad med den ”tidigare Sovjeterans kärnvapenspecialisters” historia,  fÃ¥r deras misslyckanden att göra varje oberoende utfrÃ¥gning av hans bakgrund än mer avslöjande.

Ryktet om den ryske kärnvapenforskaren som hjälpt till att konstruera ett ”implosionssystem” för ett kärnvapen tillhör den nyaste upprepningen av ett tema, som IAEA introducerat i sin rapport i maj 2008, i vilken man hade nämnt ett fem-sidors dokument som beskriver experiment med ett ”komplext multipunkts avfyringssystem till detonation av en substantiell mängd högexplosivitet i hemisfärisk geometri” och övervakning av detonationen.

Iran bekräftade användningen av detonatorer för ”ledning av en explosionsbrygga”, sÃ¥dana som nämnts i dokumentet för konventionella militära och civilia ändamÃ¥l. Men dessa dokument avfärdades som en ren bluff tillsammans med andra i en samling ”pÃ¥stÃ¥dda studier”, som  egentligen  kom frÃ¥n ett iranskt forskningsprogram om kärnvapen.

En noggrann undersökning av dokumenten i den ”pÃ¥stÃ¥dda studien” har avslöjat inkonsistens och andra anomalier som visat pÃ¥ fusk. Men IAEA, Förenta Staterna och dess allierade inom IAEA fortsätter behandla dokumenten, som om det inte varit frÃ¥ga om deras autencitet.

Den icke nämnda medlemsstat som informerat om Danilenkos påstådda erfarenhet som sovjetisk kärnvapenforskare är nästan säkert Israel, som varit källan till nästan alla synbara underrättelser om Irans arbete med kärnvapen under förra decenniet.

Israel har inte gjort någon hemlighet av sitt beslut att påverka världsopinionen om Irans kärnenergiprogram genom att sprida ut information till regeringar och nyhetsmedia, inklusive om de misstänkta iranska regeringsdokumenten.

Israeliska Utrikesministeriet och underrättelsefolk berättade för journalisterna Douglas Frantz och Catherine Collins om Mossads specialenhet som ägnade sig åt denna uppgift vid tiden dÃ¥ de falska dokumenten producerats. Under en intervju i september 2008, sa Usas utrikesninister Albright till Olli Heinonen, vicedirektör för säkerheten inom IAEA, att ett dokument frÃ¥n en medlemsstat hade övertygat honom om att de ”pÃ¥stÃ¥dda studie”dokumenten var genuina.

Albright sa att staten ”antagligen var Israel”.  Jerusalem Posts Yaakov Katz rapporterade sedan att israeliska underrättelseorganisationer ”erbjudit kritisk information utnyttjad i rapporten”, i avsikt att ”trycka igenom en ny sanktionsrunda mot Teheran”.
 

övers Ingrid Ternert

8 november, 2011

IAEA – Iran hade modell av ett kärnvapen

Filed under: CIA,FN,Iran,Iran,Israel,Kärnvapen,kärnvapen,vapen — ingrid @ 23:40

 

IAEA- Iran Had Model of Nuclear Warhead
av Associated Press

FNs atomenergiorgan planerar i veckan att avslöja underrättelser som påstår att Iran framställt datormodeller av ett kärnvapen och andra tidigare hemliga  detaljer inom regeringen i Teheran om ett påstått hemligt  arbete  rörande kärnvapen.
av Associated Press

6 nov  2011– FNs atomenergi-organisation planerar att avslöja underrättelser i veckan och hävdar att Iran gjort datormodeller av ett kärnvapen och andra tidigare hemliga detaljer om ett pÃ¥stÃ¥tt hemligt arbete av Iran beträffande kärnvapen.

Annan ny konfidentiell information som Internationella AtomEnergiorganisationen (IAEA)  delar ut till sina 35 styrelse-medlemmar inkluderar satellitbilder,  man tror är stora stålcontainrar att användas för kärnvapenrelaterade hög-explosiva tester,  berättade nyligen diplomater för Associated Press.

IAEA har tidigare listat aktiviteter som man ansåg peka på arbete i Iran med möjliga hemliga kärnvapen, vilket har ägt rum under IAEAs överseende i nära ett decennium, vid misstanke om att man var intresserad av att utveckla dylika vapen. Men den senaste sammanställningen av misstänkt vapenrelaterat arbete är i substans och omfattning betecknande.

Diplomaterna sa de skulle avslöja misstankar som tidigare inte hade offentliggjorts och med stor utvidgning av påstått vapenrelaterade experiment, som varit publicerade i tidigare rapporter om Irans nukleära aktiviteter. Nyheten kom också som en trumvirvel av rapporter om en möjlig intensifierad militär aktivitet vad gäller Irans kärnanläggningar.

Den israeliska presidenten Shimon Peres sa att den internationella samfälligheten låg närmare till hands att utnyttja en militär lösning i förhållande till dödläget vad gäller Irans kärnenergiprogram än en diplomatisk.

Kommentarerna från en känd fredsmänniska antog ytterligare signifikans, i och med att man följde ospecefiserade rapporter om att den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu ville få stöd av sin regering för ett anfall mot Teheran.

Brittisk media har själv citerat icke namngivna brittiska tjänstemän, som sagt att Storbritannien var berett att erbjuda militärt stöd till varje amerikanskt anfall mot Irans kärnenergianläggningar.

I Wien bad diplomaterna om anonymitet – frÃ¥n IAEAs medlemsnationer – och bad om det dÃ¥ deras information var privat. En av dessa sa att det material som upptecknats av IAEAs chef Yukiya Amano hade bifogats till de senaste av en serie rapporter frÃ¥n organisationen om Irans kärnanrikningsprogram och andra aktiviteter som skulle kunna användas till beväpnning av kärnvapenmissiler.

Betecknande nog sa diplomaterna att dessa pÃ¥stÃ¥dda experiment ägt rum efter Ã¥r 2003 – det Ã¥r dÃ¥ Iran ansÃ¥gs ha stoppat ett hemligt arbete med kärnvapen enligt en bedömning Ã¥r 2007 frÃ¥n USAs underrättelsetjänst. Bilagan säger ocksÃ¥ att mer än 10 nationer har bidragit till underrättelser och antagit att Iran i hemlighet utvecklar komponenter till kärnvapenprogram – bland dem en slags stridsspets av implosionstyp som man tänker montera pÃ¥ en ballistisk missil.

En av diplomaterna sa att Iran hade fått en kopia på annexet tidigare i veckan, med chans till att ingå med en kommentar, då rapporten delas ut till styrelsens medlemmar. Alltmedan Iran från början vägrat acceptera en kopia av rapporten, sa den iranska utrikesministern Ali Akbar Salehi, att bevisningen var fabricerad.

Vid en nyhetskonferans i Teheran sa han att IAEA gett med sig inför USAs press att komma med anklagelser mot Teheran.”Amerikanarna visade dokument som tidigare detta: Niger-skandalen”, sa han och syftade pÃ¥ de pÃ¥stÃ¥enden som gjorts före 2003 Ã¥rs Irakkrig och var baserade pÃ¥ en bluff, att Bagdad velat köpa uran frÃ¥n Niger.

Den nya rapporten är avsedd att öka på pressen mot den islamska republiken för att få stopp på fyra år av fruktlöst arbete för IAEAs experter,  att  försöka följa upp underrättelser om dylika hemliga vapenrelaterade experiment.

Iran förnekar sÃ¥dana aktiviteter och försäkrar att dessa baseras pÃ¥ fabricerade underrättelser frÃ¥n Washington. Man förnekar ocksÃ¥ att deras urananrikningsprogram – skulle vara avsett till allt annat än kärnbränsle under FNs SäkerhetsRÃ¥ds sanktioner, pÃ¥ grund av att man hade kunnat tillverka fissilt stridsspetsmaterial.

USA och dess västallierade inom SäkerhetsRÃ¥det hoppas pÃ¥ att den kommande rapporten blir stark nog till att övertyga IAEAs styrelse pÃ¥ ett annat sätt än tidigare nu under mötet i mitten av november. Det var styrelsen som under 2006 först hänvisat Iran till SäkerhetsRÃ¥det – ett drag som lett till en serie sanktioner för att straffa Teheran för sitt nukleära trots.

Ifall det misslyckas, kommer styrelsen utge en resolution som sätter en gräns pÃ¥ nÃ¥gra fÃ¥ mÃ¥nader för Iran att börja samarbeta med SäkerhetsRÃ¥dets undersökning – eller emotse utsikten av att SäkerhetsRÃ¥det ännu en gÃ¥ng hänskjuter detta till sitt nästa styrelsemöte i mars.

 

övers Ingrid Ternert

2 november, 2011

Palestina äntligen medlem i Unesco trots USAs och svenska regeringens motstånd

Filed under: Israel,krig,Mänskliga Rättigheter,nya,Sverige,USA — ingrid @ 20:28

26 september, 2011

Interventionister redo för en MediaLynchning av Ron Paul

Filed under: Gaza,Israel,krig,Mänskliga Rättigheter,religion,terrorism,USA — ingrid @ 05:46

 

Attackerna mot Ron Paul är och kommer att bli 

Nykonservativas verk liksom medborgare i Israel- Usa  och AIPACs

 första femtekolonnare och de som kontrollerar Kongressens Media- Akademi.
av Michael Scheuer 19 sept 2011 ”Lew Rockwell”

 Under de tio dagar som förflutit har jag sett en rusning av inlägg på Google News som fördömer Kongressman Ron Paul för att “skylla” på Amerika för 9/11 attackerna.

Detta är precis starten på det som ska bli en ännu större skräll och lögnaktiga attacker mot Ron Paul så länge det är och kommer att vara de nykonsevativas verk, främst Israel- amerikanska medborgares femtekolonnare och AIPAC och dessa de kontrollerar i Kongressen, media och akademin.

Ron Paul har naturligtvis aldrig gett sig på Förenta Staterna för det krig islamister startar eller startats av islamister mot Förenta Staterna. Det han gjort säger i själva verket det som är sant utöver varje tänkbart tvivel: Vårt växande antal islamistfienders motiv för att attackera oss, beror på vad den amerikanska regeringen gör i den muslimska världen.

Och inte på grund av hur amerikanarna lever och tänker här hemma.

Ron Paul meddelar modigt och klart detta grundläggande budskap till USAs röstande, och så länge han talar denna sanning, kommer han i gengäld motta bitterhet och förtal av ovan nämnda människor och organisationer.

Och det räcker inte ens med det, den 1 och 2 september 2011 hade publikationen ‘Commentary Magazine’, som länge var Israels främsta flaggskepp, identifierat Ron Pauls sanningssägelser vad gäller Israels pÃ¥verkan pÃ¥ USAs utrikespolitik i den islamska världen som ett “bisarrt och vrickat antal händelser”.

OchIsrael beskrev honom och hans supportrar, som att ta Osama bin Ladens uttalanden som sin bibel. Kommentaren fortsatte med att fördöma Ron Paul och hans supportrar enligt följande:“[Kongressman] Paul verkar ha som avsikt att beskylla Amerika för det brinnande [islamist]hat som riktas mot oss.

Så till den grad att han måste  omskapa historien för att rättfärdiga detta. Det hade varit en konstig medborgare som kunnat ta Kongressledamot Pauls skadliga ideologi för given.

Men den smutsiga lilla hemlighet vad gäller Ron Paul, råkar vara vanhedrande. För mig verkar det som om konservativa, i namn av att nå ut till dessa som utgör några bråkdelar av den liberala rörelsen, inte borde låtsas något annat.”

Om det låter bekant, beror det på att detta precis är den sortens attack som använts mot organisationen Amerika. Först  försökte den försvara Amerika från att gå in i det krig i Europa som hade börjat i september 1939. Interventionister i båda partier; det mesta av media; högre medlemmar av Roosevelts Administration; ledare för britternas pro-interventionisters hemliga program i Förenta Staterna; och talesmän för judisk-amerikanska organisationer, baktalade alla AmerikaFrämstmedlemmar, som illojala medborgare som inte känt till världen.

Tillsammans har dessa grupper blivit missledda att uppfatta de framstående amerikaner som använt Konstitutionens första tillägg om rätten till försvar, vilket man ansåg vara i USAs intresse, som förrädare, galningar, nazisympatisörer och antisemiter. Vad de själva säger denna vecka är, att artiklarna i Commentary och annorstädes identifierat Dr Paul och miljonerna bakom honom som “konstiga” medborgare (“förrädare”); galningar (“enslingar”); och bin Ladensympatisörer.

Ifall Ron Paul fortsätter att säga sanningen och stödet för honom växer, kommer nästa steg för Israel-Framförallt vara att börja smäda honom som antisemit, precis som Charles Lindbergh och andra Amerika-Främst ledare på falska grunder under sent 1930tal identifierats, av den sortens människor vi nu har beskrivit.

Dylika attacker mot Ron Paul skulle antagligen bli elakare än mot Lindbergh et al. Vissa av dom som opponerat sig mot Amerika-Främst t.ex ledde en skarp men ärlig debatt om en klart substansiell och legitim fråga: “Är NaziTyskland ett hot mot något genuint amerikanskt nationellt intresse?”

Idag vet emellertid de som attackerar Ron Paul, att de saknar legitimitet i något försvarbart ämne vad gäller denna debatt och kommer  enbart med sin nedgörande önskan, att se Amerika bekämpa all Islam å Israels vägnar. I själva verket vet de, att i stora drag Förenta Staterna och dess intressen hotas och attackeras av islamister, på grund av Usa-regimens obevekliga och icke ifrågasatta intervention å Israels vägnar.

Ändå finns kombinationen Ron Pauls ord med en dragning åt vissa amerikaner och Israel-Främsts  position som bygger på lösan sand – då det finns ett klart icke-amerikanskt intresse av nuvarande Usa-israeliska relationer, vilket betyder att de som attackerar Ron Paul utnyttjar vart  och vartenda slag av skvaller till att smutskasta honom och bedyra, att Förenta Staterna kämpar för att skydda Israel mot resningen av den okontrollerade tidvattenvågen av antiisraeliska stämningar, som kommer med den sk arabiska våren.

Det här spåret ger i referatet en beskrivning av Ron Pauls “skadliga ideologi” som ett första steg, vilket förmodligen leder till ett systematiskt Israel-Främst försök, att  anklaga Ron Paul och de som stöder honom som antisemiter, då han i själva verket inte vill se Amerikas soldatbarn dö i strid för ett onödigt religionskrig mellan Israel och muslimer, där inga genuina amerikanska intressen står på spel.

 

övers Ingrid Ternert

11 augusti, 2011

Israel rankas etta i planering av cyberterrorism

Filed under: Israel,kärnkraft,Kärnvapen,krig,Tunisien,vapen — ingrid @ 19:05

11aug 2011 Irans minister för kommunikations- och informationsteknologi Reza Taqipour säger att Israel rankas etta i planering av cyberterrorism i förhållande till världens andra nationer.

Taqipour sa på onsdagen till reportrar att Israels regim rankas etta av regeringen som sponsor av skilda former av statsterrorism, inklusive cyberterror, rapporterade Mehr news agency.

Han sa Tel Avivs regim symboliserar statsterrorism och tillade att regimen tar täten i spridning av sabotageprogram i cyberrymden.

Han tillade emellertid att Iran tagit till sig lämpliga motåtgärder, inklusive etablering av ett cyberkommando för att kontrollera och gäcka de cyberattacker som kan äga rum mot landet.

Ministerns kommentarer till svar på rapporterna var att israelisk militär intrigerar för att genomföra ett stort cyberkrig mot Iran genom upprättandet av ett militärt cyberkommando.

Det nya cyberkommandot, betraktat som centralt ifrÃ¥ga om israeliska regimens ‘försvarsförmÃ¥ga’, skall rapportera direkt till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Den nya kommandocentralen, understödd av militären, har redan genomfört en serie ”mjuka” spionuppdrag, inklusive att hacka sig in i Irans version av Facebook och andra sociala nätverkssidor, sa rapporten.

En källa med närmare kunskap om cyberkrigförberedelser sa att Israel har två huvudsakliga mål i Irans cyberrymd, vilka sätter stopp för Teherans nukleära program och dess civila infrastruktur.

Den Londonbaserade Daily Telegraph kom med en artikel om Israels hemliga avrättning av en iransk vetenskapsman i februari 2009, nästan ett år innan mordet på Ali Mohammadi.

Om Massoud Ali Mohammadi var den typen av vetenskapsman som israelerna siktat in sig på, då är hans erkända mördare Majid Jamali också av den typ av agent och sabotör som rekryteras av israeliska underrättelsetjänsten Mossad.

Ung, användbar och fysiskt modig, är han inte känd för att vara inblandad i politik.

Av vad han själv sagt har han fått $120 000 dollar för sina tjänster för den israeliska underrättelsetjänsten, och att han var lovad ytterligare en summa av $30 000 dollar för mordet på Ali Mohammadi, men nyhetsbyrån Fashi påstår att israelerna misslyckats med att belöna skulden.

Från rättegångens tidiga skede verkar det som om Fashi, som är iranier, hade rekryterats av israelerna på konsulatet i Istanbul (Turkiet) och att mycket av hans tidiga upplärning och indoktinering för uppgiften ägt rum där. I vilket fall hade han också mött anställda inom israeliska underrättelsetjänsten i Baku ( i Azerbaijan) och Thailand. I ett läge blev han smugglad in i Israel för intensiv träning och förberedelse för hans avrättningskampanj inuti Iran.

Enligt vad han sa vid sin rättegång, var det inne i Israel som Fashi presenterats med detaljerad och i vissa fall överflödig information om hans avsedda mål (inklusive färgen och storleken på mattan i dennes hem), även om målets exakta tillhåll inte avslöjades för honom förrän tre dagar innan operationen.

En fullskalig modell av Ali Mohammadis hus utnyttjades för träningsändamål, där Fashi övade placeringen av en försåtsminerad motorcykel just utanför vetenskapsmannens hus.

Från de bevis som presenterades vid hans rättegång, verkade det som Fashi hade opererat ensam, och att han saknat stödnätverk inne i Teheran. Uppgiften skulle ha utförts med hjälp av en mobiltelefon och e-post till en krypterad laptop. Fashi verkar omedelbart innan händelsen ha fått instruktioner om avrättningen. Han påstår sig inte ha varit medveten om målets identitet tills först efter mordet.

Han säger att han ångrar det han gjort och blivit deprimerad efter att ha upptäckt målets fulla identitet och därför vägrat genomföra flera mord, och därmed fått sina israeliska herrar att lämna honom, vilket måste tas med en nypa salt. Enligt tillgängliga bevis kom Fashis mordiska utnyttjande bara till ett slut efter identifieringen och de iranska myndigheternas arrestering.

Vetenskap under attack
Författarens källor i Teheran har bekräftat det som presenterats vid rättegången, och framhöll att israelisk underrättelse tjänst utnyttjar ytterst väl tränade ensamma gärningsmän för att angripa iranska vetenskapsmäns mänskliga resurser.

Metoderna för kommunikation hålls så enkla som möjligt med tanke på att Irans underrättelsetjänst inte ska upptäcka sättet för kommunikation, (som t.ex genom mobiltelefon), och kan med samma metoder för kommunikation uppmärksamma iranska underrättelsetjänsten på agenternas aktiviteter. Enligt tidningens säkra källor tror den iranska underrättelsetjänsten, att åtminstone ytterligare ett dussin agenter som passar in på Fashis profil ska ha tränats av israelerna och är aktiva inne i Teheran.

Medan maximal ansträngning har lagts på att identifiera och hindra dessa agenter innan de slår till, är det synbart omöjligt att fler iranska vetenskapsmän kommer att bli dödade innan den iranska underrättelsetjänsten antingen kommer fram till toppen av problemet eller mer sannolikt lyckas avskräcka israelerna från att fortsätta sin avrättningskampanj.

Mordet på ännu en vetenskapsman, Daryoosh Rezainejad, den 23 juli, visade på problemets allvar och det ursinne och  den beslutsamhet med vilken israelerna genomför sitt hemliga krig mot iranska vetenskapsmän. Trots att inte mycket är känt vad gäller Rezainejads okända vetenskapliga aktivitet, tycks han ha blivit involverad i känsliga projekt som många nationer tror syftar till att utveckla kärnvapen. Iran har ständigt försäkrat att dess kärnenergiprogram endast är till för fredlig användning.

Trots den officiella propagandan, åtminstone på detta stadium, tror inte den iranska underrättelsetjänsten att Förenta Staternas CIA är aktivt involverad i avrättningen av de iranska vetenskapsmännen. Tillgängliga bevis säger att kampanjen enbart lagts upp och utförs av den israeliska underrättelsetjänsten.

Iran säger att man helt ut övervakar cyberrymden för att hindra mjukvarakrigföring mot landet.  anm IT Dock var det Israel själv som från början stal programvara och spred virus i Irans nya kärnkraftverk. av AR/MB med svensk övers IT

8 augusti, 2011

AlQaida kommer inte ha något uppehåll i sin jihad

Filed under: Afghanistan,Afrika,CIA,Egypten,Irak,Irak,Israel,krig,Libyen,NATO,Pakistan,religion,Saudiarabien,talibaner,terrorism,USA — ingrid @ 23:34

timberland klackarss="alignleft size-medium wp-image-10915" title="Afghanistan Peace Day" src="http://www.fredskoalitionen.se/artiklar/wp-content/2011/08/We-want-peace-afghanistan_peace_day-300x200.jpg" alt="" width="300" height="200" />

17 juni Al-Qaida utnämnde pÃ¥ torsdagen Ayman al-Zawahiri till ny ledare efter Osama bin Laden och förklarade att ”Det inte kommer bli nÃ¥got uppehÃ¥ll i vÃ¥r jihad gentemot Förenta Staterna och Israel”.

Gruppen tillade, ”Vi stöder vÃ¥ra förtryckta muslimska bröders uppror mot de korrupta och tyrranniska ledare, som lÃ¥tit vÃ¥r nation lida i Egypten, Tunisien, Libyen Jemen, Syrien och Marocko.” Följande rapport skrevs före al-Qaidas kungörelse.

av Murad Batal al-Shishani

Efter att al-Qaidaledaren Osama bin Laden blivit dödad den 2 maj, har mycket analys kommit fram om eventuella förändringar i organisationen och dess ledarskap. Denna artikel syftar till att ge svar på den grundläggande frågan om i vilken riktning al-Qaidas kärna (baserad längs den afghansk-pakistanska gränsen) går in i post-Bin Ladeneran enligt dess kvarvarande ledares ideologi.

Dessa figurer inkluderar den egyptiska jihadisten Dr Ayman al-Zawahiri, som förmodligen kommer att verka som en icke förklarad ledare, dÃ¥ al-Qaidas medlemmar inte anser sig vara nÃ¥gon organisation, utan snarare ”förkämpar” i jihadrörelsen.

Som al-Qaida ideologen Abdul Majid förklarar: ”Al-Qaida är inte längre enbart en hierarkisk organisation [byggd] pÃ¥ särskilda namn, utan blivit en jihadmission gemensam för alla mujahideen inom umman” [islamska trosgemenskapen].

Vissa indikationer pÃ¥ al-Zawahiris växande betydelse kan finnas i hans fina ord om Bin Laden, nÃ¥got som stÃ¥tt pÃ¥ en jihadsida pÃ¥ webben den 8 juni. I budskapet kallat ”Den upplyste noble Riddaren,” förklarade al-Zawhiri förnyelsen av al-Qaidas förkunnelse för talibanernas ledare Mullah Omar, dvs ‘Ledaren för de troende’, vilket tyder pÃ¥ att al-Zawahiri har auktoritet nog att göra detta som del av dess ”vandaler”.

För att bedöma al-Qaidas framtida verksamhet undersöker man enligt artikeln ideologin hos tre av al-Qaidas medlemmar inom Shurarådet (AQs stora beslutande rådslag) förutom al-Zawahiri: Abu Yahya al-Libi (aka Hassan Muhammad Qaid), Abu Abdulrahman Attiya al-Libi (aka Jamal Ibrahim Shtelwi al-Misrati) och Abdul Majid Abdul Majid. En fjärde medlem i shuran, Abu Khalil al-Madani, ingår inte i analysen med anledning av bristen på information om det han anser om Saif al Adel inom al-Qaidas ledarskap.

Trots att al-Zawahiri beskrievs som al-Qaidas biträdande ledare under de gångna 15 åren, har vissa nya rapporter föreslagit den egyptiske ledaren Saif al-Adel som ny al-Qaidaledare. I vilket fall är al-Adel en professionell militär, något som står noterat i hans papper, vilket betyder att hans brist på ideologisk insikt inte gör rapporten särskilt trovärdig.

Den tidigare egyptiske militärofficeren al-Adel anses vara ledare för al-Qaidas militärkommitté och har under år 2010 återvänt till Pakistans klanområde i Waziristan efter att ha frisläppts från sin fångenskap i Iran. Saif al-Adel brukar identifieras i rapporteringen som alias för den tidigare egyptiske underrättelse (eller specialstyrke) officeren med namnet Muhammad Ibrahim Makkawi; i vilket fall finns det skäl att ifrågasätta identifieringen. Al-Adels svärfar, en afghansk jihadveteran vid namn Mustafa Hamid, har förnekat att Makkawi är al-Adels riktiga namn.

Ã…r 2004 publicerade den Londonbaserade ‘Islamic Media Observer’ ett uttalande som säger att al-Adel och Makkawi inte är samma person. Nyligen publicerade en egyptisk tidning ett brev frÃ¥n en individ som själv säger sig vara Muhammad Ibrahim Makkawi, veteran frÃ¥n afghanska jihad och förklarade att han inte är Saif al-Adel och därmed hade fÃ¥tt utstÃ¥ problem genom den felaktiga identifieringen. Författaren verkar ocksÃ¥ finnas i Afghanistan-Pakistan-regionen, men hävdar att han har fördömt al-Qaida sedan 9/11.

Det är viktigt notera, att dödandet av Bin Laden inte betyder att al-Qaida är avväpnad. Videoupptagningen den 16 juni 2010, av Abu Yahya al-Libi, kallad ”Our Leaders’ Blood Fuels Our Battle”, Ã¥kallade al-Qaidas forne ledare i Irak, Abu Omar al-Baghdadi och Abu Hamza al-Muhajir, som den 19 april 2010 hade dödats i ett flyganfall över Bagdad.

Al-Libis lovsÃ¥ng pÃ¥visar det tänkande som genomsyrar al-Qaidas post-Bin Laden uppträdande: ”Det finns inte nÃ¥gon mujahid som har kämpat oförtrutet pÃ¥ slagfältet, vare sig ledare eller soldat och dÃ¥ inte förberett sig för döden; han har ivrigt väntat in den, timme för timme, nej, ögonblick för ögonblick …denna tillbedjan [jihad], som är del av vÃ¥r ärorika religion, gÃ¥r inte att stoppa, avbryta eller bli fördröjd av döden, död eller tillfÃ¥ngatagen av nÃ¥gon, vilken han eller hans status än är.”

Abu Yahya undkom under 2005 från ett amerikanskt fångcentrum i Bagram-Afghanistan. Sedan dess har han framstått som en av de mest prominenta ideologerna inom Salafi-jihadismen efter studier av islamska fiqh, juridiska studier i Mauritanien. Jihadister refererar ofta till hans skrifter, särskilt hans åsikter om dödandet av civila.

Avlägsen fiende och nära fiende
Bin Laden tyckte om tanken att kämpa mot ”den fjärran fienden”, ”korsfarare och judar” (anm IT- alltsÃ¥ dessa som hotat den islamska religionen). 70 procent av hans tal och framträdanden fokuserades pÃ¥ denna fjärran fiende, 20% bestod av generella rÃ¥d och instruktioner till jihadister och bara 10% var avsedda till att störta lokala regimer hos ‘den nära fienden’  (‘ogudaktiga’ regimer i den muslimska världen). Dessa personer föreslÃ¥r att fastän Bin Laden tjänat som en symbol för jihadister, var han mer av strateg än en religiös ideolog.

Till skillnad frÃ¥n Bin Laden är al-Zawahiri mer fokuserad pÃ¥ den nära fienden, vilket berott pÃ¥ hans bakgrund som ledare för en nationell jihadistgrupp före man kommit att omfatta salafismen och under 1980talet ingÃ¥ i en större internationell jihadrörelse, där al-Qaida utgör det främsta inslaget. Al-Zawahiris fokus pÃ¥ ‘den nära fienden’ bestod till 50% av hans texter; i kontrast till ‘den avlägsna fienden’ som han bara till 15% haft fokus pÃ¥ i sina texter, resten har i huvudsak bestÃ¥tt i generella rÃ¥d och instruktioner.

Arbeten av Abu Yahya al-Libi, Abu Abdulrahman Attiya al-Libi och Abdul Majid Abdul Majid reflekterar ett liknande bristande fokus på striden mot den avlägsne fienden. Det innebär att al-Qaidas innersta kärna kommer att i framtiden ha fokus på sin inre fiende. I hans prisande den 8 juni av Bin Laden, har al-Zawahiri explicit uppmanat till jihad mot den nära fienden i Pakistan, Syrien, Jemen och Libyen.(anm IT vilket med andra ord kan innebära en rensning inifrån av hela organisationen, som då kan leda till en ren självmordsrörelse)

Ideologer och operativa
Al-Qaida med alla dess läger uppdelat mellan politisk-ideologiska ledare och de militärt operativa. Ändring i de breda strategierna kom att öka vissa ledares roll inom de båda grupperna. al-Zawahiri kommer till exempel att förlita sig till operativa som vill gå emot sina nära fiender, sådana som hans gamla kamrat Abu Muhammad al-Masri (aka Abdullah Ahmad Abdullah).

Al-Masris preferens att gÃ¥ emot sina ”nära fiender” blev en källa till missämja med Bin Laden själv efter 9/11attackerna. Al-Masri är en al-Qaidaoperativ och förekommer pÃ¥ USAs ‘Federal Bureau of Investigation’s mest-efterlysta lista’. Han anklagas för inblandning i bombningarna den 7 aug 1998 mot USAs ambassader i Dar es Salaam och Nairobi och anses förekomma i omrÃ¥det kring afghansk–pakistanska gränsen.

Al-Zawahiri kommer också behöva förlita sig på operationella sådana som al-Adel och Ilyas Kashmiri för att upprätthålla al-Qaidas koppling till lokala motståndsmän inom regionen Afghanistan-Pakistan. Kashmiris nuvarande status är oklar; ett uttalande som påstås komma från Harkat-ul-Jihad-al-Islami (HuJI) annonserade den 3 juni ut hans död genom anfall med förarlösa flygplan i Norra Waziristan, då talesmannen tidigare varit okänd, fanns det misstag i texten, som knappast kan ha gjorts av en talesman för HuJI.

Vad mera är var fotot över den döda Kashmir-medborgaren i realiteten Abu Ismail Khans kropp, en av Lashkar-e-Taibas (LeT) terrorister involverad i 2008 års Mumbaiattack. Kashmiri är känd som en befälhavare inom al-Qaida och ledare för den Waziristan-baserade och till HuJI knutna Brigad 313, vilken består av medlemmar inom Tehrik-e-Taliban Pakistan och allierade Kashmirgrupper, inklusive LeT och den Karachi-baserade Jundallahrörelsen.

I vilket fall, att fokusera på den nära fienden hade kunnat innebära den första utmaningen gentemot al-Zawahiris ledarskap. Al-Qaidas retorik att föra fram en våldsam jihad har väldigt lite effekt på den ungdom som agitaterar för politisk förändring på arabvärldens gator, vilket också har förstört dess rekryteringsbas. Skulle emellertid det politiska våldet fortsätta eskalera till exempel Libyen, Syrien och Jemen, kunde det erbjuda nya möjligheter för en rörelse som alltid dragit in i områden i kris.

Individuell jihad
I detta sammanhang väntas Abu Abdulrahman Attiya al-Libis ideologiska roll öka. Attiya är en prominent al-Qaida teoretiker och ledare för jihadiströrelsen i Libyen. I egenskap av sharia-student i Mauritanien och expert på explosivt material anses han stå al-Zawahiri nära. Han stod också Bin Laden och al-Qaida i Iraks ledare Abu Musab al-Zarqawi nära innan denna blev dödad år 2006.
Attiya har ocksÃ¥ beskrivits som koordinator mellan al-Qaida ledare och andra islamska grupper. Om man gÃ¥r till hans skrifter, ser man att alla faller inom kategorin ”generella rÃ¥d och instruktioner” tills dess oroligheterna i Libyen startade den sista februari. Vid det laget började Attiya skicka meddelanden mer regelbundet och fördömde Muhammed Khadaffi och NATOs militära operationer i Libyen.

Attiya al-Libis roll som generell teoretiker är viktig för al-Qaida. Den har visats i en ny video i tvÃ¥ avsnitt, som har producerats av al-Sahab Media Production med titeln ”La Tukalif ila Nafsak” (Du hÃ¥lls inte ansvarig inför nÃ¥gon annan än enbart dig själv). Den första en-timmas episoden ägnades Ã¥t uppmuntran till al-jihad al-fardi (individuell jihad), delvis till dom bland de muslimer som bor i Väst.

Taktiken beskrevs i inspelningar som bÃ¥de Attiya al-Libi och Abu Yahya al-Libi. Attiya al-Libi har betonat vikten av att de individuella jihadattackerna ligger i linje med ”mujahideen” motstÃ¥ndets generella strategi …alla länder i Väst är inte likadana.”

Han uppmanade därefter  potentiella jihadister att kontakta ”mujahideens ledare, ifall det är möjligt” innan man tar sig till individuella operationer. Förutom dess taktiska fördelar, visar man med individuell jihad att den ”lÃ¥ngväga fienden” förblir en prioritet för al-Qaida.

Detta ökar betydelsen av Abdul Majids arbete, som klart lade fram vikten av att slÃ¥ mot Förenta Staterna. DÃ¥ han tillfrÃ¥gades om jihadisternas strategi svarade han- ”Jag tror det är väl känt för alla, att som all annan jihadstrategi baseras den pÃ¥ nödvändigheten av att fokusera världsledaren pÃ¥ jorden för misstro och korruption – Amerika.”

Sammanfattning
Al-Qaida kommer att fortsätta efter Bin Laden genom att förlita sig till sin ideologi, men en förändring kommer att ske i dess agerande. Förändringarna kommer att reflekteras i nya roller för ledare inom rörelsen, särskilt de som är inriktade på att utveckla gruppens ideologi.

Under al-Zawahiris ledarskap kommer al-Qaida bli mer nära-fiende-orienterad, men det beror på utvecklingen i Arabvärlden och de folkliga rörelsernas inriktning. Att förlita sig till de militärt operativa för att upprätthålla banden till invånarna i regionen kan bli ett problem för al-Qaidas kärna, såvida man inte inriktar en direkt ideolog för dylika missioner.

Fastän al-Zawahiri spelar en viktig roll som al-Qaidas nye ledare, betyder dess olika ideologers nya roller att rörelsen kommer att ledas i en mer kollektiv riktning än tidigare.
övers Ingrid Ternert

26 juni, 2011

Varför hon är med frihetsflottan till Gaza

Filed under: Fred,Gaza,Israel,krig,Mänskliga Rättigheter,Palestina,religion — ingrid @ 03:20

 

 Alice Walker: Därför är  jag med Frihetsflottan till Gaza
25 juni 2011 Den amerikanska skribenten och vinnaren av Pulitzer priset Alice Walker finns ombord på den internationella Frihetsflottan med båtar som seglar till Gaza för att utmana den israeliska blockaden. Här berättar hon varför.

Varför jag går ombord på Frihetsflottan II till Gaza? Det är något jag själv frågar mig, även om svaret vore: Vad skulle jag annars göra? Jag är på mitt 67  år och har redan levt ett långt och fruktbart liv, ett som jag är nöjd med.

För mig är det under denna tid av åldrande fint att skörda frukterna av den förståelse man äger från det som är viktigt, och dela den, särskilt med de yngre. Hur ska de annars kunna lära sig?

VÃ¥r bÃ¥t, ‘Audacity of Hope’, har med sig brev till människor i Gaza. Brev som uttrycker solidaritet och kärlek. Det är allt lasten ska innehÃ¥lla. Ifall den israeliska militären attackerar oss, blir det som att attackera brevbäraren. Det här ska framstÃ¥ som nÃ¥got festligt i historiens annaler. Men om de insisterar pÃ¥ att attackera oss, skada oss och även mörda oss, som de gjorde med en del aktivister pÃ¥ den förra flottan, Frihetsflottan I, vad skulle man kunna göra?

Det finns en scen i filmen Gandhi, som för mig är mycket rörande: Det är när de obeväpnade protesterande indierna ställer sig på led för att gå emot det brittiska imperiets väpnade styrkor. Utan vidare blev de misshandlade av soldaterna, men indierna lyfte försiktigt bort sina döda, brutna och sönderslitna, och fortsatte röra sig framåt.

Tillsammans med denna bild av Gandhis modiga följeslagare finns för mig bilden av medvetenheten att betala av sin skuld till de judiska medborgarrätts-aktivister som fått stå inför döden vid sidan av de svarta i den amerikanska södern under vår tids nöd.  Jag står i särskilt skuld till Michael Schwerner och Andrew Goodman, som hörde våra rop på hjälp – när vår regering  då som nu är iskallt långsam med att erbjuda skydd till ickevåldsliga protester – och att stå på vår sida.

Det gick sÃ¥ lÃ¥ngt som till batonger och kulor frÃ¥n nÃ¥gra av de ”gamla goa’ killarna’” i Neshobatrakten, Mississippi och bli slagen och skjuten till döds tillsammans med James Chaney, en ung svart man med ett enormt mod, som dog tillsammans med dessa. För även om vÃ¥r bÃ¥t kallas ‘The Audacity of Hope’, kommer den att bära den flagga i mitt eget hjärta som Goodman, Chaney och Schwerner bar.

Och vad gäller de palestinska barnen, som blev ignorerade i vår presidents senaste tal om Israel och Palestina, och vars utarmade, terroriserade, segregerade existens som nyligen bespottats med stående ovationer av USAs Kongress till Israels  premiärminister?

Jag ser barnen, all barn, som mänsklighetens mest dyrbara resurs, för det är alltid till dessa vi överlämnar omsorgen av vår planet. Ett barn får aldrig stå utöver ett annat, även i vardagliga samtal, för att inte nämna de samtal som cirklar runt globen

Som vuxna måste vi slå fast, oupphörligen, att det arabiska barnet, det muslimska barnet, det palestinska barnet, det afrikanska barnet, det judiska barnet, det kristna barnet, det amerikanska barnet, det kinesiska barnet, det israeliska barnet, den amerikanska ursprungsbefolkningens barn, etc alla är jämlika de andra på planeten. Vi måste göra allt i vår makt för att upphöra med det som överallt får barn att känna sig rädda.

En gång frågade jag min bästa vän och make under segregationstiden, han som var en lika trovärdig försvarare av de svartas mänskliga rättigheter, som dessa jag någonsin mött: hur fann du vägen till oss, till de svarta människor som behöver dig så väl? Vilken kraft formade ditt svar på den stora orättvisa som färgade människor vid denna tid har stått inför?

Jag trodde att han skulle säga talen, marcherna, Martin Luther Kings exempel, eller andra i rörelsen med ett mod som gett avtryck i rörelsen. Men nej. Då han tänkte tillbaka erinrade han sig en episod från barndomen, som oundvikligt fick honom till vår kamp.

Han var en liten pojke pÃ¥ väg hem frÃ¥n ‘yeshiva’, den judiska skola han gick i efter vanliga skolan. Hans mor var bibliotikarie och arbetade ännu; han var ensam. Han brukade ständigt trakasseras av de äldre pojkarna frÃ¥n den vanliga skolan, och en dag snappade tvÃ¥ av pojkarna Ã¥t sig hans yarmulke (hätta), och retade honom, sprang iväg med den och slängde den till slut över ett staket.

Två svarta pojkar dök upp, såg hans tårar, bedömde situationen och satte iväg efter de pojkar som tagit hans yarmulke. De hann ifatt pojkarna och tog tag i dom, fick dom att klättra över staketet, tog tillbaka och dammade av yarmulken och placerade den respektfullt tillbaka på hans huvud.

Det är en rättvisa och respekt som jag vill att världen ska damma av och utan väntan – kärleksfullt sätta den tillbaka på de palestinska barnens huvuden. Det blir ingen perfekt rättvisa eftersom orättvisan och bristen på respekt varit så allvarlig.

Men jag tror vi gör det rätta att försöka. Därför seglar  jag dit.

övers Ingrid Ternert

23 maj, 2011

Varför kan ännu inte Israel erkänna Palestina?

Filed under: Gaza,Israel,krig,Mänskliga Rättigheter,Palestina,religion,Sverige — ingrid @ 16:49

av Gunnar Olofsson

Människor runt världen kan ställa sig frågan varför denna oändliga följetongen Israel Palestina inte någon gång kan bli löst.  

Det hela gäller alltså israeliska områden på palestinsk mark. Det är särskilt aktuellt nu, då palestinierna verkligen visat sig öppna för en hållbar lösning. 

Varför kan inte Israel i så fall erkänna Palestina? En ny palestinsk försoningsregering har ju bildats. Vägen ligger öppen till en rättvis fred och en överenskommelse med Israel.

Men EU och den svenska regeringen tvekar att kontakta denna nya regering och talar om att medlemmarna i Hamas först måste ”erkänna Israel”.  Hur skall det gå till rent praktiskt? Och vilket Israel är det frågan om, inom vilka gränser?

Och framför allt, vem bryr sig egentligen?

Frågan kan ha ett visst intresse, såvida det var Hamas och Israel som förhandlade om fred. Men så är inte fallet. Det är den palestinska befrielseorganisationen PLO under ledning av president Mahmoud Abbas som i denna fråga representerar alla palestinier och är palestiniernas part i alla förhandlingar.

Det är något även Hamas anser. Och PLO har sedan Osloavtalet 1993 redan erkänt ett Israel inom erkända och säkra gränser. Så frågan om Hamas skall erkänna Israel är – en ickefråga. De som tjatar om detta är bara sådana som av olika skäl inte vill att det ska bli någon verklig och rättvis fred i Palestina.

PÃ¥ den israeliska sidan finns i regeringskoalitionen bland annat Avigdor Liebermans parti Yisrael Beiteinu, som absolut inte vill ha nÃ¥gon palestinsk stat eller är beredd att erkänna nÃ¥gon sÃ¥dan. Lieberman är Israels utrikesminister och förordar  istället en ”transfer” av palestinierna till omkringliggande arabländer – det vill säga en fullständig etnisk rensning av Palestina och fördrivning av de palestinier som finns kvar.

Inte heller något av de andra stora partierna, Likud, Kadima och Labour, har hittills uttalat något stöd för ett fritt Palestina utan bara för det av Israel kontrollerade ”självstyrande” palestinska området av den typ den vita apartheidregimen i Sydafrika en gång i tiden försökte upprätta för sina svarta medborgare.

Varför erkänner Israel inte Palestina? Och varför kräver inte vår regering och EU att man skall göra detta? Och vad spelar det i övrigt för roll – egentligen? Något godkännande av Lieberman behövs ju inte för att upprätta staten Palestina på palestinskt område.

Statsminister Fredrik Reinfeldt var nyligen på statsbesök i Brasilien, ett av de länder som gått i spetsen för ett erkännande av ett Palestina inom 1967 års gränser. Det vore konstigt om inte frågan då varit uppe.

Till och med USApresidenten Barack Obama har ju, nu trängd av de nya demokratiska opinionerna i arabvärlden, i dagarna börjat tala om ett Palestina inom de av FN sedan årtionden erkända gränserna . Även om han försöker låta som han uppfunnit ett gammalt hjul på nytt.

Så nu gäller det att gå från ord till handling. Sverige, och EU, måste sluta tramsa och äntligen ta ordentliga kontakter med palestinierna oavsett vad olika extremister som Lieberman och hans eventuella palestinska motsvarigheter säger. Man måste med hot om bojkott och sanktioner sätta press på Israel, så att de genast monterar ner eller överger olagliga bosättningar på Västbanken och kallar hem sin militär.

I höst kommer frågan om ett erkännande av ett fritt Palestina upp i FN. Då måste Sverige tillhöra de stater som likt en majoritet av FNs stater helhjärtat röstar för ett sådant beslut.

Gunnar Olofsson är ordförande i Göteborgs Palestinagrupp

Gunnar Olofsson, Ostgatan 20, 412 75 Göteborg, tfn. 070-2050647, e-mail: gunnaroson@gmail.com

1 maj, 2011

Det stora spelet om arabiska Pipelineistan

Filed under: Afrika,dollar,Egypten,Israel,krig,Libyen,Miljö,olja,USA — ingrid @ 21:16

30 april 2011 Arab Pipelineistan’s high stakes
av Pepe Escobar

Ännu en gÃ¥ng i veckan mÃ¥ste den Arabiska GasLedningen stängas ner – utan gas till Israel och Jordanien.
Ett ”okänt väpnat gäng” hade bombat al-Sabils gas-terminal nära kuststaden el-Arish, mindre än 350 km nordöst om Kairo pÃ¥ SinaiHalvön.

27 mars försökte ett ”okänt väpnat gäng” spränga terminalen men misslyckats. Den 5 februari lyckades man bryta glasflödet till Israel och Jordanien .

Sinaihalvön är de facto en röd zon. Lokala Beduinstammar har egna regler. Här och var saknas säkerhet. Vapen som smugglas till Gaza och andra delar av Mellanöstern gÃ¥r genom Sinai – vilket betyder inom skotthÃ¥ll för denna ledning.

Den arabiska gasledningen utgör stjärnan i det arabiska Pipelineistan – vilken förbinder egyptisk gas i norr till Israel och i söder till Persiska Viken och AkabaViken och frÃ¥n Jordanien till Syrien och där via Damaskus till Libanon.

Den Arabiska gasledningen har potential nog att förlängas från öst till väst såvida en turbulent politik och ekonomi tillät detta. Den kan leda från Damaskus i Syrien till södra Turkiet, och därefter anslutas till det ständigt oroliga Nabuccoprojektet, som fortfarande är under uppbygge och är ämnad att exportera gas till Europa.

Den andra möjligheten består av en utvidgning till Italien och Spanien, då med gas från Libyen och Algeriet. I strategiska el-Arish, delas den Arabiska oljeledningen i två armar; en går mot nordöst till den israeliska staden
Eshkelon. Oljeledningen elArish-Ashkelon har alltsedan år 2008 kommit att försörja Israel. För tillfället får Israel 1.7 miljarder kubikmeter per år; före händelserna på Tahrir Square planerade man öka detta till 2.1 miljarder.

Det som nu gäller är att Egypten levererar omkring 10% av Israels energiblandning och ansvarar för över 30%
av Israels electricitet. Över hälften av den totala naturgas som Israel konsumerar kommer nu från Egypten.

FÃ¥ kanske känner till att Egypten – med 63 miljarder kubikmeter om Ã¥ret – är en av de största naturgasproducenterna i Maghreb. Man ligger därmed endast bakom Algeriet i Afrika (80 miljarder). Medan Egypten ökar sin produktion, minskar Algeriet sin. Kairo och Alger är starka konkurrenter inom naturgas-marknaden.

Samtidigt hÃ¥ller ocksÃ¥ Egypten pÃ¥ att investera mycket i flytande naturgas (LNG) – för att transportera gas över havet – sÃ¥ att landet kan nollställa sitt farliga beroende av MellanÖsterns Pipelineistan.

Egyptisk gasexport är regionalt sett strategisk – men särskilt i förhÃ¥llande till Israel. Sabotage har kunnat skada den israeliska ekonomin och dess militär/energisäkerhet. Var sÃ¥ säker det ocksÃ¥ skadar Egyptens regionala och
internationella trovärdighet som nav för gasen; Hosni Mubaraks regim har varit mycket mån att odla detta intryck.

Eftersom president Anwar Sadat och därefter Mubarak dödat varje försök till diversifiering av Egyptens ekonomi, varför landet måste förlita sig till turism; penningförsändelser från egyptiska arbetare utomlands; tullar i Suezkanalen; betalning för invecklade privatiseringar;och deras olje-och särskilt gasexport. En stor bit av allt detta som återstår hamnar på Mubaraks schweiziska bankkonton.

Inget att undra pÃ¥ att Israel försvarade Mubarak till sista minuten. Mubaraks söner Gamal och Alaa la ut hundratals miljoner dollar i ”kommissioner” frÃ¥n försäljning av egyptisk gas till Israel. SÃ¥ länge som Tel Aviv betalat dessa ”kommissioner” för att fÃ¥ gas till löjligt lÃ¥ga priser, kunde de vanliga egyptierna inte ens drömma om att Ã¥tnjuta Ã¥tminstone nÃ¥gon ekonomisk fördel av att arbeta pÃ¥ gasfälten. Inget att undra pÃ¥ dÃ¥, att i mitten av april den nye egyptske Premiärministern Essam Sharaf gett order om en allvarlig översyn av prissättningen pÃ¥ oljan till Israel.


timberland konstruktion stövlar

scarpe da donna in Timberland
timberland euro bottes de randonneur
bota timberland
timberland Stiefel für Männer
blå timberland støvler

▾ W








Upcoming Events

xx/xx/xx:  Special Sale on all products from noon until 3:00 pm!

xx/xx/xx:  Mayor Bob will be on hand for the ribbon cutting ceremony marking the opening of our newest location!

xx/xx/xx:  More stuff!