Home | Introduction | What's Included | Products | More Info | FAQ's

Pol Education & Coaching & Writing Rome ontdekken: Wandelen langs bezienswaardigheden anpassade timberland stövlar

Pol Education & Coaching & Writing Rome ontdekken

Docente aardrijkskunde en geschiedenis woont deels in Rome. Actuele informatie Rome over bezienswaardigheden, winkels en markten. Wandelingen met fotografische hoogtepunten in Rome.

Pagina's

  • Startpagina
  • Wie ben ik?
  • Eten en drinken
  • Wandelen langs bezienswaardigheden
  • Winkels en markten
  • Vervoer
  • Contact

Wandelen langs bezienswaardigheden

Bezienswaardigheden in Rome

Er zijn diverse routes mogelijk door de stad Rome. Als je een goede route maakt, dan is alles beloopbaar vanaf een metrostation bij je eerste bezienswaardigheid. Al wandelend kun je de stad verkennen.


Rondom het Colosseum

Vanaf het Colosseum loop je over de Via dei Fori Imperiali richting Vittoriano, dat is het grote monument aan het einde van de straat herkenbaar aan het paard bovenop.


* Van Vittariano kun je recht oversteken naar de winkelstraat Via del Corso.

* Of je gaat vanaf de voorzijde van Vittoriano rechts richting de Joodse wijk, waarna je de rivier de Tiber kunt oversteken naar de wijk Trastevere. Dat kan via Isola Tiberina, het eiland in de rivier de Tiber.

* Vanaf de voorzijde van Vittoriano kun je oversteken richting de Via del Corso. In deze winkelstraat kun je de zijstraten nemen richting het Pantheon, de Trevi Fontein of via de dure winkelstraten richting de Spaanse trappen.

* Vanaf Vittorianoi kun je ook de Via del Corso helemaal uitlopen, waarbij je op de Piazza del Populo komt.
 
* De route vanaf Vittoriano links richting de Via San Marco brengt je langs de Jezuïeten kerk Il Gesù. 

* Vanaf Vittariano langs de Jezuïeten kerk Il Gesù kun je via het Pantheon, Piazza Navonna richting de Engelenbrug en Engelenburcht lopen op weg naar het Vaticaan.
Het Colosseum

  Het Colosseum is één van de bekendste monumenten van Rome. Het is gebouwd in de 1e eeuw na Christus en was het grootste amfitheater van het Romeinse Rijk.

Het Colosseum was bedoeld voor de Spelen, die werden georganiseerd door de heersende keizer.

Naast de vele gladiatorengevechten waren er de meest verbazingwekkende schouwspellen te zien.


In 2007 werd het Colosseum tot één van de zeven nieuwe wereldwonderen gekozen met zijn typische Romeinse uitstraling.
Adres: Piazza del Colosseo                                    Circo Massimo

Het Circo Massimo was in de oudheid een groot stadion in het centrum van Rome. Het werd voornamelijk gebruikt voor de populaire strijdwagenraces en gladiatorengevechten.


Het terrein van Circo Massimo werd al vanaf de zesde eeuw voor Christus gebruikt. Het stadion bood plaats aan 300.000 toeschouwers maar nu resteert er alleen nog maar een klein gedeelte van de tribunes in de zuidoostelijke hoek van het Circus.

Van de voormalige renbaan is verder alleen nog een grasvlakte te zien die nu als park, trimbaan en evenemententerrein wordt gebruikt .

Adres: Via del Circo Massimo
Arco di Constantino



Nabij het Colosseum tref je ook het Arco di Constantino. Deze triomfboog met de drie poorten werd opgericht naast het Colosseum na de overwinning van keizer Constantijn bij de Milvische brug.

Adres: Via celio vibenna
00184
Rome
Forum Romanum
    'Forum Romanum' betekent in het Latijn 'Romeins marktplein'. In de oudheid was dit ook het centrum van Rome. Al tijdens de Renaissance tijd kreeg men weer interesse in het oude Rome en de antieke gebouwen van het forum.


Vanaf 1800 is men begonnen met de opgravingen van het Forum Romanum. Heden ten dage vormen de restanten van het Forum Romanum een archeologisch park dat tegen betaling toegankelijk is voor bezoekers. Inmiddels is het één van de meest toeristische plaatsen van Rome.


Het Forum Romanum is het politieke, religieuze en commerciële centrum van Rome in het Romeinse Rijk. Hier werd het Romeinse Rijk bestuurd tot de ondergang. Hierna raakte het Forum Romanum in verval. 

Het Forum Romanum ligt zo’n tien meter lager dan de naastgelegen Via dei Fori Imperiali. In dit monumentale gebied ligt de kern en historie van de Romeinen.


Adres:
Via dei Fori Imperiali
De zuil van Trajanus



De Zuil van Trajanus is een antieke triomfzuil in Rome die gebouwd werd in de jaren 107 tot 112 en ingewijd in het jaar 113. Het monument is gebouwd als grafmonument voor de as van keizer Trajanus.
De zuil is een triomfzuil waarmee de overwinning van Trajanus op het hedendaagse Roemenië wordt herdacht. De zuil is 30 meter hoog en binnen is een wenteltrap van 185 treden die naar het platform leidt.

Adres: Via dei Fori Imperiali
Piazza del Campidoglio



Dit plein ligt achter het Vittoriano en het Piazza Venezia. De structuur van het plein is gebaseerd op de ontwerpen van Michelangelo in 1560. Tegenwoordig is het hoofdkwartier van de Italiaanse regering, het Palazzo Senatorio, het stadhuis van Rome hier dan ook gevestigd.

Ook de Musei Capitolini , waarin de Capitolijnse Musea gevestigd zijn liggen aan het plein. Midden op het  Piazza del Campidoglio staat een exacte kopie van het Ruiterstandbeeld van Marcus Aurelius uit de tweede eeuw na Christus. Je komt op het plein via een majestueuze trap, de Cordonata.

De musei Capitolini



Musei Capitolini is de benaming voor een tweetal musea aan het Piazza del Campidoglio .

Als je vanuit het westen de brede trap hebt beklommen kom je op dit plein dat door onder andere deze gebouwen wordt omringd. Rechts heb je het Palazzo dei Conservatori en links het Palazzo Nuovo. Deze twee gebouwen vormen samen Musei Capitolini.

In 1743 waren dit de eerste toegankelijke musea ter wereld. Er wordt een verzameling klassieke beelden tentoongesteld, geschonken aan de stad Rome door verschillende pausen. De eerste collectie binnen de Musei Capitolini stamt uit het jaar 1471.

Adres: Piazza del Campidoglio 1
00186
Rome   

Vittoriano   


Monument Vittoriano is een imposant nationalistisch gebouw dat je eigenlijk niet kunt missen. Het is gebouwd door Vittorio Emanuelle II, de eerste koning van Italië. Dit monument is ter ere van eenwording van Italië.

Het Museo del Risorgimento, over de eeuw vóór de eenwording, is aan de rechterzijde in het pand gevestigd. Je kunt via dit museum of via de trappen buitenom naar boven. De locals noemen dit pand ook wel de typemachine.

Tip: bovenop het gebouw heb je een prachtig uitzicht over de stad.
Adres: Piazza Venezia
Rome
+39 66991718   Vittoriano website

* De route vanaf Vittoriano links richting de Via San Marco brengt je langs de Jezuïeten kerk Il Gesù. 
 
Vanaf daar kun je via het Pantheon, Piazza Navonna richting de Engelenbrug en Engelenburcht lopen op weg naar het Vaticaan.

Na het bezoek aan de kerk kun je ook gaan winkelen in de Via del Corso richting de Spaanse trappen.

Il Gesù

Il Gesù © Flickr.com - Bezienswaardig

De Il Gesù staat voor De allerheiligste naam van Jezus. Deze kerk in Rome is gebouwd in opdracht van Alessandro Farnese en er is hiermee gestart in 1568. Sinds haar inwijding 18 jaar later in 1584, is deze kerk de belangrijkste kerk van de Orde der Jezuïeten. Dit is de orde van de huidige paus Franciscus.

De reden van de bouw van deze kerk was dat de eerste Jezuïetenkerk te klein werd. De kerk is eenvoudig gebouwd, maar later in de 17de eeuw is de kerk omgebouwd in de barokstijl met meer kunst.

Wanneer je een bezoek brengt aan deze kerk, let er dan op dat tussen 12.30 uur en 16.00 uur de deuren gesloten zijn.

Adres: Piazza del Gesù
00186
Rome
Rondom de Via del Corso


In de grote winkelstraat van Rome vind je de voornaamste betaalbare internationale modezaken, zoals H&M, Zara, Geox, Timberland met in de zijstraten richting de Spaanse trappen de duurdere winkels.

Bijna aan het einde van de Via del Corso voordat je de Piazza del Populo bereikt, zitten twee bijzondere kerken die vrij toegangkelijk zijn.



Vanuit de winkelstraat Via del Corso kun je vele kanten op lopen.

* Richting de Trevi Fontein en dan verder naar het Pantheon en de Piazza Navonna.

* Via de Piazza Navonna kun je richting de Engelenbrug.

* Via de Engelenburg kun je naar het Vaticaan en de ernaast gelegen Friezenkerk.

Het Piazza di Spagna

Dit is een plein waar enkele straten op uitkomen en ziet eruit als een uitgerekte driehoek. De naam heeft dit plein te danken aan de Spaanse ambassade die hier gevestigd is.


Op dit plein vind je diverse bezienswaardigheden, zoals de Spaanse Trappen en de Fontana della Barcaccia. Op dit plein is het altijd een enorme drukte. Naast de vele toeristen, brengen ook de Romeinen hier nog steeds graag een bezoek aan.

Spaanse Trappen
  De Spaanse Trappen van Rome bevinden zich op het Piazza di Spagna. De trappen horen bij de nabij gelegen kerk Trinità dei Monti.

Tussen 1723 en 1726 zijn de trappen gebouwd en deze worden gezien als één van de mooiste voorbeelden in Rome van het vroegere Rococo-tijdperk.


Dit zijn de beroemdste trappen ter wereld, gebouwd in de achttiende eeuw om de Franse kerk Trinità dei Monti bovenaan de trappen te verbinden met de rest van de stad.

In de lente zijn de trappen versierd met veel bloemen en op 8 december brengt de Paus officeel een bloemenhulde aan het beeld van Maria onder aan de Spaanse Trappen.

Adres: Piazza di Spagna
00187
Rome
De Trinità dei Monti

De kerk ligt boven de beroemde Spaanse Trappen die de kerk verbinden met de rest van Rome. De bouw van deze barokke kerk, in opdracht van de Franse koning Lodewijk XII, begon in 1502 en was pas in 1587 voltooid.


Bij de stadsvernieuwing eind 18e, begin 19e eeuw is er geprobeerd een aantal van zichtbare herkenningspunten te maken, zodat de kerk op zou vallen voor pelgrims en reizigers. Vanuit de kerk heb je een prachtig overzicht over de Spaanse Trappen en het Piazza di Spagna.   

Adres: Piazza di Spagna
00187
Rome Fontana della Barcaccia



De fontein  Fontana della Barcaccia vind je op de Piazza di Spagna , bij de Spaanse Trappen.  

De Fontana della Barcaccia is ontworpen door Pietro Bernini in 1629 en herinnert aan de grote overstroming tijdens Kerstmis in het jaar 1598, toen de Tiber buiten haar oevers trad en de mensen zich alleen per boot konden verplaatsen naar de heuvel Pincio.

Fontana della Barcaccia betekent ook heel toepasselijk letterlijk 'Fontein van de lekkende boot'.
  Adres:
Piazza di Spagna           
Via Condotti

Tussen het Piazza di Spagna en Via del Corso tref je de straat Via Condotti. Hier vind je het nieuwste aanbod van de allergrootste namen, van Valentino tot Armani en van Gucci tot Prada. Deze pracht heeft ook een prijs en dat zorgt ervoor dat het voor veel mensen bij kijken blijft.

Toch is dat in deze straat geen straf, het lijkt namelijk net alsof je hier door het decor van een bekend glossy tijdschrift loopt.  
  Trevi Fontein

De Trevifontein oftewel 'Fontana di Trevi' is de bekendste en grootste fontein van Rome. De fontein ligt aan het plein Piazza di Trevi. De fontein beeldt onder andere de Oceaan met de zeegod Neptunes uit.

Volgens de mythe zal u uw geliefde ontmoeten in de Eeuwige Stad wanneer er twee muntjes in de fontein gegooid worden. Inmiddels zijn er al vele muntjes in de fontein gegooid. Het is officieel verboden deze uit de fontein te halen, omdat deze worden geschonken aan een goed doel.
  Deze beroemde fontein krijgt zijn water via een aquaduct die verbonden is met een bron. De Trevifontein dateert uit de 18de eeuw.  Op het monument zie je de beeltenis van Neptunus terug.

Adres: Piazza di Trevi
00187
Rome   Piazza del Popolo


Dit plein is de voormalige toegangspoort naar Rome, voor de komst van de moderne vervoersmiddelen. Brede trappen leiden naar Monte Pincio, een uitzichtpunt dat aan het plein grenst.


Het plein staat bekend als de drietand van Neptunus, zoals de drie straten Via di Ripetta, Via del Corso en Via del Babuino worden genoemd. Al deze straten komen samen op dit plein dat één van de grootste is in Rome.



Adres:
Piazza del Popolo
00186
Rome    Santa Maria dei Miracoli en de Santa Maria in Montesanto.

Op het Piazza del Popolo in Rome vind je de twee kerken Santa Maria dei Miracoli en de Santa Maria in Montesanto.

De kerken staan bekend als de tweelingkerken omdat ze qua uiterlijk veel op elkaar lijken. Toch zijn er een aantal kleine verschillen. 

De kerken zijn ontworpen en gebouwd in de 17e eeuw, waarbij de Santa Maria in Montesanto in 1675 voltooid is en de Santa Maria dei Miracoli in 1681.

Een verschil tussen deze kerken is dat de Santa Maria in Montesanto beschikt over een twaalfhoekige koepel binnenin en de Santa Maria dei Miracoli over een achthoekige koepel.

Adres: Piazza del Popolo
Villa Borghese

Activiteit in Rome: Villa Borghese - Villa Borghese Rome
  Dit prachtig park in Rome is maar liefst 80 hectare groot en heeft niet alleen prachtig aangelegde tuinen, maar hier zijn ook diverse musea, paviljoenen, sculpturen en zelfs een dierentuin te bewonderen. Sinds 1580 is het landgoed in het bezit geweest van de familie Borghese.

Eerst was het een kleine wijngaard, maar later in het begin van de 17e eeuw is het uitgebreid tot de huidige grootte. In de loop der eeuwen hebben er diverse verbouwingen plaatsgevonden.

Sinds 1903 is het park volledig in het bezit van de gemeente van Rome en is het toegankelijk voor het publiek.

Adres: Monte Pincio
00187
Rome    Villa Borghese website

Museo Civico di Zoologia

Activiteit in Rome: Museo Civico di Zoologia - Museo Civico di Zoologia Rome

Dit museum is gevestigd in het voormalige Zoölogie Instituut vlakbij Villa Borghese . De collectie van dit interessante museum bestaat uit 4 miljoen voorwerpen met onder meer opgezette gewervelde en ongewervelde dieren, vogels en insecten.

Verder doet het museum onderzoek naar vissen, amfibieën en reptielen. Daarnaast staat er een grote olifant met een hoogte van 15 meter opgesteld.

Adres: Ulisse Aldronvandi 18
Rome
+39 6 67109270   Museo Civico di Zoologia website

Ara Pacis

Activiteit in Rome: Ara Pacis - Ara Pacis Rome - © Flikr.com

Het Altaar van de Vrede werd in de eerste eeuw voor Christus gebouwd ter ere van de Romeinse godin van de vrede. Het bouwwerk is een prachtig voorbeeld van Romeinse sculptuur.

Op de marmeren muur van de Ara Pacis zijn portretten van de keizerlijke familie te bewonderen.

Opvallend is dat de Ara Pacis in een contrasterend modern gebouw van glas staat, ontworpen door de Amerikaanse architect Richard Meier. Het nieuwe museum is geopend in 2006 en is het eerste nieuwe gebouw binnen de Aureliaanse Muren sinds de tijd van Mussolini.

Adres: Lungotevere in Augusta
00100
Rome      Ara Pacis website

Rondom Termini Station Rome

Vanaf het centraal station in Rome kun je lopen richting de Piazza del Republica. Aan dit plein bevindt zich de St. Maria del Angelli en het Museum Nationale Romano.


Hierna zijn diverse routes mogelijk:

1 Richting de Spaanse trappen :
- Termini > Piazza del Republica > Palazzo Barberini > Trinita del Monti > Spaanse trappen

2 Richting de winkelstraat Via del Corso :
- Termini > Piazza del Republica > Palazzo Barberini > Trinita del Monti > Spaanse trappen > Via del Corso

3 Richting de Piazza del Populo :
- Termini > Piazza del Republica > Palazzo Barberini > Trinita del Monti > Villa Boghese > Piazza del Populo


4 Richting de winkelstraat Via del Corso via de Trevi Fontein :
- Termini > Piazza del Republica > Via Nazionale > Quirinale > Fontana Trevi > Via del Corso

5  Richting het Colosseum :
- Termini > Piazza del Republica > Via Nazionale > Vittoriano > Forum > Colosseum

6 Richting de Spaanse trappen via het Colloseum :
- Termini > St Maria Maggiore > Colosseum > Forum > Vittoriono > Via de Corso > Spaanse trappenscarponi da sci americanong>

Termini Station

Station Termini ligt in de wijk Esquilino. De wijk staat beter bekend als de 'hotelwijk' van Rome gezien de vele hotels die er te vinden zijn.


Voordeel is dat je vanuit Termini met het openbaar verover (metro en bus) snel in alle delen van Rome bent.

Via Nazionale

In de Via Nazionale vind je nog maar enkele dure kledingzaken. De straat zelf is niet de mooiste, maar geeft een beter beeld van het echte Rome. In deze straat vind je ook veel leuke kleine winkeltjes waar je voor weinig geld kunt kopen.


Tip: sommige winkeltjes bieden hier mode van het afgelopen jaar aan voor bodemprijzen.

Santa Maria Maggiore

Santa Maria Maggiore - © Flikr.com - Bezienswaardig

De Santa Maria Maggiore is een van de grootste en meest indrukwekkende basilieken in Rome. In deze 5e eeuwse basiliek zijn verschillende bouwstijlen verwerkt. De fantastische mozaïeken behoren tot de mooiste van de stad en de prachtige vloer en de Romaanse klokkentoren stammen uit de middeleeuwen.

De basiliek beschikt over een renaissancistische gouden plafond, wat een absolute publiekstrekker is. Er wordt namelijk gezegd dat het goud dat hiervoor gebruikt is het eerste goud was dat Columbus uit Amerika meegenomen had.

De kerk is gratis toegankelijk.
  Adres: Via Carlo Alberto 47    
Piazza del Quirinale

Activiteit in Rome: Piazza del Quirinale - Piazza del Quirinale Rome

Dit is een schitterend plein dat met 61 meter op de hoogte heuvel van de stad ligt. Bij mooi weer levert het schitterend plaatjes op o.a. de Sint Pietersbasiliek op.

Op het midden van het plein staat een typisch Romeinse fontein met hoge Romeinse beelden. Aan dit plein vind je het Quirinale paleis dat in de 16e eeuw als zomerverblijf gebouwd werd voor de paus.

Van ma - za zie je hier nog de wisseling van de wacht.
(zomer: 18.00 uur / winter: 15.30 uur)

Adres: Piazza del Quirinale     San Giovanni in Laterano


De kerk van San Giovanni in Laterano, ook wel de Aartsbasiliek van de Allerheiligste Verlosser genoemd is een kerk aan het Piazza del Laterano.

Deze kerk is gesticht door Constantijn de Grote en ingewijd in 324 na Chr. Het huidige gebouw is helaas niet het oorspronkelijke gebouw. Vanwege een aardbeving is de vroegere basiliek vernietigd in het jaar 869 na Chr.

In 1589 is de huidige basiliek gebouwd, maar hierin zijn ook wat oudere gedeeltes nog verwerkt. Vroeger zetelde de Paus in deze basiliek, maar sinds de middeleeuwen is hij overgegaan naar de Sint-Pietersbasiliek in Vaticaanstad.


De San Giovanni in Laterano is nu in het bezit van de Heilige Stoel, het centrale bestuursorgaan van de rooms-katholieke Kerk. De kerk heeft samen met 3 andere kerken in Rome de titel 'basilica maior', wat wil zeggen dat het een van de 4 pauselijke basilieken van Rome is.

Adres: Piazza del Laterano     Via Sannio
 
Op de markt van Via Sannio vind je kleding en accessoires, waarvan veel in retro stijl. Maar je kunt hier ook terecht voor andere snuisterijen, van keukengerei tot boeken en cd's.

En aan alles hangt een leuk prijskaartje. Het centrum van de markt is overdekt en in de omliggende straten bevinden zich nog enkele kraampjes die bij de markt horen.

Adres: Via Sannio
00187
Rome
Rondom het Vaticaan
Vanaf het Vaticaan kun je richting de Engelenburg en de - brug.

* Via De Engelburg kun je binnendoor naar de Piazza Navona.

* Via Piazza Navonna kun je richting het Pantheon en de Trevi Fontein
en verder richting de Spaanse trappen bij Piazza del Spagna.

Vaticaanstad

Vaticaanstad is het kleinste staatje ter wereld. Het is dan ook geen echte wijk van Rome maar een eigen land. De soevereine staat heeft ongeveer 1000 inwoners en staat onder gezag van de Paus.

De Sint Pieter is de meest bekende bezienswaardigheid van het Vaticaan en deze prachtige basiliek is gratis toegankelijk. Verder vind je in de Vaticaanse musea vooral veel kunst.


De Sixtijnse kapel is een must voor iedereen die van klassieke kunst houdt. Hier tref je voornamelijk werken uit de 15e en 16e eeuw.

Vaticaanstad bestaat sinds 1929 als onafhankelijke staat en het is in 1984 door UNESCO op de Werelderfgoedlijst geplaatst.

Combineer een bezoek aan Vaticaanstad met de wijk Prati of het prachtige Borgo .
  St Pieter
  Het is niet de meest originele, maar wel een van de meest indrukwekkende plekken op je Rome lijstje die je eigenlijk niet mag missen. De Sint-Pietersbasiliek op het Sint Pietersplein is de grootste, meest overdadige kerk ter wereld.
De koepel van de kerk is 132 meter hoog en een van de meest toonaangevende symbolen van Rome. Klim naar de top van de dom voor een adembenemend uitzicht over de stad.


  Adres: Piazza San Pietro
00193
Rome
+39 669881662
St Pieterplein   Dit plein ligt in Vaticaanstad in Rome. Aan het plein bevindt zich De Sint-Pietersbasiliek. Het is gebouwd tussen 1656 en 1667.

In het midden van het plein staat een Egyptische obelisk met bovenop een urn, waarvan men in de middeleeuwen dacht dat hier het as van Julius Cesar in zat. Inmiddels is de urn vervangen door een groot kruis.

Naast het Sint-Pietersplein ligt het Piazza Pio XII. De pleinen zijn door middel van een laag hek van elkaar gescheiden, zodat het de scheiding aangeeft tussen Italië en Vaticaanstad.

Het Sint-Pietersplein is het brandpunt van het katholieke geloof en ontworpen door Bernini tussen 1656 tot 1667. Op het plein bevindt zich de Sint-Pietersbasiliek.

Rondom het plein staat de Colonnade, met maar liefst 284 Dorische zuilen en 88 pilasters, in vier rijen en in het midden bevindt zich de 37 meter hoge Egyptische obelisk.
Op het indrukwekkende Sint-Pietersplein spreekt de paus zijn jaarlijks Urbi et Orbi uit tot de bijeengekomen gelovige menigte.
Adres: Piazza San Pietro
00193
Rome
+39 0669881662
Beklimmen St Pieter
Tijdens je bezoek aan Rome is het een absolute aanrader om de koepel van de prachtige Sint Pieterbasiliek te beklimmen. Vanuit hier heb je namelijk één van de mooiste uitzichten over Rome en natuurlijk Vaticaanstad zelf.

De koepel meet van grond tot top 137 meter, en je zult dan ook 551 treden moeten beklimmen om dit hoogtepunt te bereiken. Je kunt ook gebruik maken van een lift, die je de eerste 230 treden zal besparen.
De Sixtijnse kapel
Sixtijnse Kapel © Flickr.com - Bezienswaardig
De Sixtijnse Kapel is een van de bekendste zalen ter wereld en zeker een bezoek waard wanneer je in Rome bent. Je vind deze kapel op de begane grond in de Vaticaanse musea van Vaticaanstad .
De kapel is gebouwd in opdracht van paus Sixtus IV tussen 1475 en 1483. In deze kapel vindt het conclaaf van de kardinalen plaats wanneer er een nieuwe paus gekozen moet worden. Daarnaast is de kapel enorm bekend vanwege de beroemde schilderwerken, zogenaamde fresco's, van Michelangelo op het plafond.
De kapel is geopend van 1 november tot 31 maart van maandag tot en met zaterdag en de laatste zondag van de maand van 8.45 uur tot 13.45 uur.
Van 1 april tot 31 oktober zijn de openingstijden van maandag tot zaterdag en de laatste zondag van de maand verruimd naar 8.45 uur tot 16.45 uur, waarbij je tot 15.45 uur entree hebt.
Adres: Città del Vaticano
Piazza Risorgimento   Piazza Risorgimento - © Flikr.com - Bezienswaardig   Piazza Risorgimento vormt het kruispunt van de Via Cola di Rienzo en de wat rustigere Via Crescenzio. Het prachtige plein is recentelijk gerestaureerd.
Nieuwe lange stenen banken, bloembedden, palmen en nieuwe verlichting hebben het plein fraai heringericht.
Piazza Risorgimento heeft een centrale ligging in de wijk Prati , net buiten Vaticaanstad .  
Via Cola di Rienzo
Via Cola di Rienzo is zonder twijfel het meest populaire winkelgebied van Rome. Deze lange, brede straat heeft een groot aanbod winkels met de beste Italiaanse delicatessen, exclusieve kledingzaken, boeken en originele cadeau`s.

Via Cola di Rienzo is minder bekend bij toeristen en alleen daarom al een aanrader om hier te gaan shoppen.
De wijk Prati
Prati ligt pal naast Vaticaanstad en wordt als wijk vaak in één adem met deze stad genoemd. Dat is geheel onterecht want Prati heeft verder niets met het Vaticaan te maken.

Sterker, het is een ideale wijk voor toeristen en zakenreizigers die centraal in Rome willen verblijven in een veilige en schone buurt. Prati is welvarend en dat is te zien aan de huizen, parken, winkels en restaurants. Piazza Risorgimento is een prachtig plein net voor de grens met Vaticaanstad.
Loop vanaf daar richting de Tiber door de  Via Cola di Rienzo . Deze winkelstraat is een stuk rustiger dan de drukke winkelstraten in het oude centrum, maar niet minder aantrekkelijk. Links en rechts van deze straat vind je enkele leuke restaurants en in de wijk zelf zijn goede kleinschalige hotels en bed & breakfasts te vinden.
De wijk Borgo
Borgo is de tweede hoogste heuvel van Rome en is vernoemd naar de god Janus, die op deze heuvel werd vereerd. De heuvel viel in de Oudheid nog niet binnen de stadsgrenzen, daarom behoort hij niet tot de '7 heuvels van Rome' maar tegenwoordig wordt het ook wel de 8e heuvel van Rome genoemd.
Borgo is erg populair bij de inwoners van Rome en toeristen. Zij komen hier om even tot rust te komen, aangezien het park één van de weinige rustpunten is in de hectische stad. Daarnaast biedt de heuvel een prachtig uitzicht over de stad.

Tijdens je bezoek moet je ook zeker een kijkje nemen in het Orto Botanico . Ook bevinden zich een aantal monumenten op de heuvel, zoals de Garibaldi Monumenten en de Fonte Acqua Paola .
De Friezenkerk

De huidige Friezenkerk in Rome is in 1141 gebouwd tegen de Janiculus, een Romeinse heuvel gelegen aan het Sint-Pietersplein. In de 16e eeuw zijn alle gebouwen onder aan de heuvel gesloopt voor de bouw van de Sint-Pieter, maar omdat de Friezenkerk hoger gebouwd is, is deze bewaard gebleven.

De Friezenkerk was van oorsprong de kerk van een Friese kolonie die hier 1200 jaar geleden woonde. Hiermee worden geen bewoners uit het Nederlandse Friesland bedoeld, maar een Fries was iemand uit het (Germaanse) Lage land.
Helaas is er van het oude originele kerkje niets teruggevonden, dit is vermoedelijk door oorlogsgeweld totaal verwoest. In 1141 is toen een nieuwe kerk gebouwd, de huidige Friezenkerk. Dit was een romaans bouwwerk met oude zuilen en een prachtige klokkentoren, die nog steeds te bewonderen is.
Verder is de kerk wel weer ingrijpend veranderd in de 18e en 19e eeuw waardoor je alleen nog aan wat kleine details kunt zien dat de kerk al uit 1141 stamt.
  Adres: Borgo Santo Spirito 21/41
Rome   Friezenkerk website  
Garibaldi Monumenten   Het Giuseppe Garibaldi Monument is een enorm ruiterstandbeeld van Giuseppe Garibaldi dat in 1895 werd gebouwd. Het standbeeld op de 8e heuvel van Rome, Borgo , eert de heroïsche strijd van de Italiaanse patriot.
Anita, de vrouw van Giuseppe Garibaldi wordt ook geëerd met een ruiterstandbeeld. Het beeld toont Anita Garibaldi met een pistool in haar rechterhand en een baby in haar linkerhand en werd gebouwd in 1932. Het Garibaldi Monument en het Anita Garibaldi Monument zijn nog geen 200 meter van elkaar verwijderd.   Adres: Piazza Giuseppe Garibaldi
00165
Rome   Fonta Aqua Poala   Fonte Aqua Paola - Bezienswaardig   Fonte Acqua Paola is een enorme monumentale fontein uit de 17e eeuw. De fontein werd hier geplaatst in opdracht van paus Paulus V om de heropening van een oud viaduct te vieren.
De fontein aan de voet van Borgo werd ook vernoemd naar de paus. Fonte Acqua Paola is van wit marmer in de vorm van een triomfboog gebouwd.   Adres: Via Angelo Masina
Orto  Botanico
Activiteit in Rome: Orto Botanico - Orto Botanico - © Flikr.com
Als je toe bent aan een beetje rust in de hectische stad Rome is een bezoek aan de Orto Botanico een uitstekend plan. De Orto Botanico is één van die gouden tips van de locals. Hier vind je duizenden verschillende soorten bloemen, planten, struiken en bomen.

In Orto Botanico kun je lekker wandelen, een boekje lezen, en van de zon, de stilte én het beste uitzicht op de stad genieten. Dit omdat het gelegen is op de '8e heuvel' van Rome, Borgo . 
Adres: Largo Cristina di Svezia
00165
Rome
+39 6 49917140
Rondom de wijk Trastevere   Vanaf Vaticaanstad kun je via de wijk Borgo en de Ortho Botanica richting Trastevere wandelen.   * Via Trastevere kun je via Isola Tiberana oversteken naar de Joodse Wijk op de andere oever van de rivier de Tiber.   * Vanaf de Joodse Wijk kun je via Vitoriano langs het Colosseum, dat in de avond is verlicht.   De wijk Trastevere
Trastevere ligt links van de Tiber maar zeer centraal ten opzichte van Vaticaanstad , het oude centrum van Rome en alle bezienswaardigheden. Wat Trastevere zo leuk maakt is de sfeer. Het is veel meer een klein dorp in een grote stad.
Trastevere kent vele lokale winkels, een bijna dagelijkse markt met verse etenswaren en veel, heel veel restaurants en bars. Vele bezoekers van Rome hebben intussen deze wijk ontdekt maar desondanks vind je hier nog altijd enkele goede en zeer betaalbare restaurants.
Tegenwoordig is het gedeelte rondom de Piazza de Santa Maria erg toeristisch, maar steek je de Viale Trastevere over dan kom je in het Joodse gedeelte wat veel minder druk is. Met uitzondering van zondagochtend, want dan vind hier een enorme vlooienmarkt plaats waar overigens voornamelijk Italianen op af komen. Loop zeker eens door dit Joodse gedeelte, je zult er leuke authentieke restaurants vinden en pittoreske pleinen waar het goed vertoeven is.
Een andere niet te missen bezienswaardigheid is de beklimming naar Borgo . Dit groene park bovenop de hoogste heuvel van Rome biedt een schitterend uitzicht over de stad aan de ene kant en Vaticaanstad aan de andere kant.
Santa Maria in Trastevere
Activiteit in Rome: Santa Maria in Trastevere - Santa Maria in Trastevere - © Thomas Elshout                           De Santa Maria in Trastevere is beslist het hart van de wijk Trastevere, een wijk even buiten het historische centrum. Volgens de overleving is deze kerk uit de vierde eeuw de eerste christelijke kerk die in Rome werd gebouwd. Het gebouw dat er nu staat, dateert uit de twaalfde eeuw, net als de goudkleurige mozaïeken op de gevel. De 22 zuilen in de kerk stammen allemaal uit de oudheid.

Adres: Piazza di Santa Maria in Trastevere
00153
Rome
+39 6 5814802  

Markt Porta Portese    

   Activiteit in Rome: Markt Porta Portese - Markt Porta Portese Rome                     

Porta Portese is een van de leukste wekelijkse markten in Rome. Deze vlooienmarkt aan Piazza Porta Portese is één van de grootste van Italië en trekt zelfs Italianen van buiten Rome aan.

Je vindt hier meer dan 2.000 handelaren die echt van alles verkopen: kleding, schoenen, boeken, zonnebrillen, huis -tuin- en keuken artikelen, antiek, sieraden, horloges, dvd's, muziek, tot aan illegale sigaretten. Ook de zonnebrillen, horloges, dvd's en muziek kun je in illegale versie vinden.

Pas hier wel mee op want hoewel de verkoop hiervan veelal wordt gedoogd, is het bezit ervan strafbaar. Argeloze toeristen zijn hierdoor in het verleden al vaak geconfronteerd met onverwachte boetes.   De Porta Portese wordt wekelijks op zondag gehouden van 5.00 tot 12.00u aan de Via Portuense. De ingang vind je aan het Piazza Porta Portese.   Adres:
Piazza Porta Portese
00153
Rome
Palazzo Corsini
    Activiteit in Rome: Palazzo Corsini - Palazzo Corsini Rome - © Flikr.com                                  

Palazzo Corsini is één van belangrijkste musea van Rome, gelegen in de wijk Trastevere. Het museum bevindt zich in een paleis gebouwd in de 16de eeuw voor kardinaal Domenico Riario.

Je treft er een deel van de nationale kunstcollectie van Italië en onder meer meesterwerken van Rubens, Van Dyck, Caravaggio en Murillo. Deze werken hangen in een gedeelte van het museum dat bekend staat als de Galleria Nazionale d’Arte Antica.
Adres: Via della Lungara 10
00165
Rome
+39 6 68802323   Palazzo Corsini website

Rondom de Joodse wijk op de rechteroever van de Tiber

Via de wijk Trastevere kun je de rivier de Tiber oversteken naar de Joodse wijk.

* Via de Joodse wijk kun je richting het monument Vittoriano, het Forum en het Colosseum lopen.

* Via de Joodse wijk kun je ook richting het Pantheon, Piazza Navonna op weg naar de Engelenburg.

* Via de Engelenburg kun je richting het Vaticaan.

La Isola Tibertina

Een van de vroegst-bewoonde plekken van Rome is La Isola Tibertina. Het is een opmerkelijk eilandje dat als een soort bootje in rivier de Tiber ligt. Zo'n 300 jaar voor Christus woonden hier al mensen; er stond een tempel en ten tijde van het Romeinse Rijk een ziekenhuis.

De brug vanaf de wijk Ghetto is de originele Romeinse brug. Tegenwoordig is het een redelijk rustig plekje te midden van de drukke stad.

La Bocca della Verità

Deze staat beter bekend als de Mond der Waarheid en is een gebeeldhouwde afbeelding van een menselijk hoofd op een grote marmeren schijf, die stamt uit de Romeinse oudheid.

Deze schijf hangt sinds de 17e eeuw in het voorportaal van de kerk Santa Maria in Cosmedin . Deze Mond der Waarheid staat bekend als een leugendetector. De legende vertelt dat als je je hand hierin steekt en een leugen spreekt, je je hand kwijt bent.

Deze toeristische attractie is met name beroemd geworden door de film Roman Holiday, waarin acteur Gregory Peck zijn hand in de mond steekt en doet alsof hij zijn hand echt verliest. Zijn tegenspeelster schrikt hier enorm van, want dit stuk stond niet in het script maar was een improvisatie van de acteur. Sindsdien staan er vaak enorme rijen mensen te wachten voor La Bocca della Verità tot zij hun hand in de mond mogen stoppen. 

Let er wel dat deze tussen 12.00 uur en 15.00 uur gesloten is.

Adres: Piazza Bocca della Verità 8
Rome     Santa Maria in Cosmedin



Dit is een grote kerk die in de zesde eeuw gebouwd is op de restanten van het Forum Boarium. Het interieur heeft zijn middeleeuws uiterlijk goed behouden. Fraai decoratief marmeren inlegwerk versiert de vloer, de dubbele kansels, de bisschopstroon, de paaskandelaar en het hoofdaltaar. In de linker muur van de voorhal is de Bocca della Verità (mond van de waarheid) geplaatst.

Volgens middeleeuws geloof sloot de mond wanneer een leugenaar zijn hand erin legde.

Tegenwoordig is de Bocca della Verità een populaire plaats om op de foto te gaan, uiteraard met je hand in de mond.

Hou er tijdens je bezoek rekening mee dat de kerk tussen 12.00 en 15.00 uur gesloten is.

Adres: Piazza Bocca della Verità 8   Rondom de Engelenburg
Vanaf het Vacticaan kun je richting de Engelenburg lopen. Via de Engelenbrug loop je de oude stad in.

* Je kunt richting de oude stad lopen langs de rivier de Tiber via het paleis van Justitie op weg naar Piazza Navona.

* Via Piazza Navona is er een looproute naar het Pantheon.

* Ook kun je via Piazza Navonna de straat Via Emanuelle II oversteken naar de Campo Fiori.

Vanaf Campo Fiori kun je oversteken naar de wijk Trastevere.

Of je loopt via Campo Fiori via de Joodse wijk naar de wijk Trastevere.
  Castello Sant'Angelo

                                 Castello Sant'Angelo is ook wel bekend als de Engelenburcht, een meer dan 18 eeuwen oude burcht,. Hadrianus plande het gebouw tijdens zijn leven als graf voor zichzelf en zijn opvolgers.

Het gebouw heeft door de eeuwen heen echter meer functies gehad dan Hadrianus zich ooit heeft kunnen indenken. Castello Sant’Angelo heeft daarmee een spraakmakende en boeiende geschiedenis opgebouwd.

Adres: Lungotevere Castello
00193
Rome
+39 66819111   Castello Sant'Angelo website

De Engelenbrug

Deze is gebouwd in het jaar 134 omdat keizer Hadrianus een directe verbinding van Rome naar de Engelenburcht wilde. De brug had 8 bogen en was bijna 11 meter breed. In het begin heette de brug Pons Aelius of Pons Hadrianus, maar vanaf de zesde eeuw werd dit veranderd naar de Engelenbrug. Reden hiervan was dat volgens de legende in het jaar 590 een engel bovenop de Engelenburcht het einde van de pestepidemie aankondigde.


De brug werd door pelgrims veel gebruikt om over te steken naar Sint-Pieter. In het jaar 1450 werd de groep te groot waardoor de balustrades het begaven en vele pelgrims in het water vielen en verdronken. Op dat moment zijn er huizen en een triomfboog afgebroken om de straat breder te maken.

In de 16e eeuw zijn er verschillende beelden van engelen op de brug geplaatst. Deze raakten erg snel in verval waardoor ze ruim 100 jaar later vervangen werden door 10 nieuwe engelenbeelden.


De brug is in 1982 nog een keer verbouwd vanwege de vele overstromingen waar de stad last van had.

Adres: Engelenbrug
Rome    Palazzo Di Gustizia

Palazzo di Giustizia - © Flikr.com - Bezienswaardig

Het imposante Palazzo Di Gustizia (Het Paleis van Justitie) bevindt zich aan de rivier de Tiber, vlakbij Castello Sant'Angelo .

Palazzo Di Gustizia is gebouwd tussen 1889 en 1911 door Guglielmo Calderinie en is een van de meest indrukwekkende gebouwen van het huidige Rome.

Het paleis is gebouwd in prachtige barokstijl en geïnspireerd op de oudheid.
  Adres: Piazza Cavour
00193
Rome
Piazza Navona


Het mooie plein Piazza Navona ligt in een van de oudste buurten van Rome, met in de buurt het Pantheon. Vroeger is hier een groot stadion geweest voor atletiekwedstrijden.

Na de val van het Romeinse Rijk werden er op de tribunes huizen gebouwd. De atletiekbaan bleef onbebouwd en groeide uit tot een groot plein, waaraan in de 17e eeuw de vorm van het Piazza Navona gegeven werd.

Hier werden later nog een kerk, een paleis en 3 fonteinen, waaronder  La Fontana dei Quattro Fiumi bijgebouwd.

Adres: Piazza Navona
00186
Rome     La Fontana dei Quattro Fiumi


De fontein La Fontana dei Quattro Fiumi vind je op het Piazza Navona in Rome. Deze mooie fontein is gemaakt door Gian Lorenzo Bernini in de jaren 1648 tot 1651.

De naam staat voor De Vier Stromen Fontein en deze heeft hij te danken aan de beelden die op de fontein geplaatst zijn, deze stellen namelijk 4 belangrijke wereldrivieren voor: de Ganges, de Donau, de Nijl en de Rio de la Plata.

Later is in het midden van deze fontein nog een obelisk van rood graniet geplaatst van bijna 17 meter hoog.

Het Pantheon



Het Pantheon werd in de oudheid gebouwd voor goden verering. Het zou dateren van enkele jaren voor onze jaartelling. Het werd meermaals gerestaureerd en het werd uiteindelijk een katholieke kerk.  

Adres:
Piazza della rotonda
00186
Rome
+39 668300230
Campo de Fiori


Lokaal een zeer populaire markt en terecht! Campo de Fiori is namelijk een typische openluchtmarkt waar, ondanks de horden toeristen die de markt aandoen, nog die authentieke marktsfeer hangt met roepende marktlieden.

Campo de Fiori is de bekendste markt in Rome die van maandag t/m zaterdag plaatsvindt op Campo de Fiori. Je vindt er voornamelijk etenswaren en bloemen. Ook vind je hier ook de typisch Italiaanse waar als Artisjok en Siciliaanse Cherrytomaatjes.

Adres:
Piazza Campo de' Fiori
Rondom Termini Station Rome
Vanaf het centraal station in Rome kun je lopen richting de Piazza del Republica. Aan dit plein bevindt zich de St. Maria del Angelli en het Museum Nationale Romano.

Hierna zijn diverse routes mogelijk:

1 Richting de Spaanse trappen :
- Termini > Piazza del Republica > Palazzo Barberini > Trinita del Monti > Spaanse trappen

2 Richting de winkelstraat Via del Corso :
- Termini > Piazza del Republica > Palazzo Barberini > Trinita del Monti > Spaanse trappen > Via del Corso

3 Richting de Piazza del Populo :
- Termini > Piazza del Republica > Palazzo Barberini > Trinita del Monti > Villa Boghese > Piazza del Populo
 
4 Richting de winkelstraat Via del Corso via de Trevi Fontein :

- Termini > Piazza del Republica > Via Nazionale > Quirinale > Fontana Trevi > Via del Corso

5  Richting het Colosseum :
- Termini > Piazza del Republica > Via Nazionale > Vittoriano > Forum > Colosseum

6 Richting de Spaanse trappen via het Colloseum :
- Termini > St Maria Maggiore > Colosseum > Forum > Vittoriono > Via de Corso > Spaanse trappen

Termini Station

Station Termini ligt in de wijk Esquilino. De wijk staat beter bekend als de 'hotelwijk' van Rome gezien de vele hotels die er te vinden zijn. Voordeel is wel dat je vanuit Termini met het openbaar verover (metro en bus) snel in alle delen van Rome bent.

Via Nazionale

In de Via Nazionale vind je nog maar enkele dure kledingzaken. De straat zelf is niet de mooiste, maar geeft een beter beeld van het echte Rome. In deze straat vind je veel leuke kleine winkeltjes waar je voor weinig geld leuke spulletjes kunt kopen.

anpassade timberland stövlar

timberland boots men
maderas rojas
sort timberland støvler

Multikultiungdom: Kön, Etnicitet, Identitet

Book  · January 1997   with   102 Reads
Publisher: Studentliteratur, ISBN: 91-44-00221-1
  • Aleksandra Ålund
    • 12.87
    • Linköping University

Discover the world's research

  • 14+ million members
  • 100+ million publications
  • 700k+ research projects
Join for free Studentl ittera tur 6363 Titelsida 4 februari 2002 14.53:49 sida 1 av 2 Aleksandra Ålund Multikultiungdom Kön, etnicitet, identitet 978-91-44-00221-7_14_p002.fm 3 april 2009 12.52:00 sida 1 av 1 T ill mitt finsk-svensk-j ugoslaviska barnbarn, Henna AleksandraDetta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att k opiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex . kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnare ns huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.Art.nr 6363ISBN 978-91-44-00221-7Upplaga 1:14© Aleksandra Ålund och Studentlitteratur 1997www.studentlitteratur .seStudentlitteratur AB, LundOmslag: Martin ÅlundPrinted by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2009KOPIERINGSFÖRBUD © Studentlitteratur 3 6363 IH 28 september 2000 09.53:48 sida 3 av 4 Innehåll Förord 5 1 Ungdomar , gränser och nya rörelser 9 2 Lilla aktuellts förkrympta världsbild 24 3 Socialpolisen och polismamman 42 4 Drömmar och mardrömmar 65 5 Sociala villkor och individuella livserfarenheter 81 6 Att ”bli kvar” och att ”gå vidare” 97 7 Flickor , turkar och spaggesvenskar 110 8 Att finna sig själv och bli hemmastadd 124 9 Bok, bröd och minnessten 145 10 Multikultisamhälle i vardande 165 Litteratur 189 OBS Manuella ändringar ärgjorda 4 © Studentlitteratur 6363 IH 28 september 2000 09.53:48 sida 4 av 4 © Studentlitteratur 5 6363 Förord 28 september 2000 09.54:04 sida 5 av 8 Förord Stockholms förortsmiljöer präglas arkitektoniskt ofta av en utbredd estetiskfattigdom och tristess. Men lika ofta tycks dessa miljöer inrymma en män-niskonära värme, nära kopplad till ett multietniskt liv med en sprakandeskönhet, där hela världens olika mänskliga uttryck är närvarande på deanspråkslösa gatorna och torgen. Detta utmanar sinnena och befrämjarkänslan av det viktiga med kulturmöten och kulturblandningar .I denna bok uppmärksammas först och främst att så kallade ”invandrar -ungdomar” och i det hela taget ungdomar i mångetniska miljöer i hög gradär transkulturella. De tänker och handlar på ett gränsöverskridande sätt i ettömsesidigt kulturellt utbyte. Dessa unga människors sociala och kulturellaerfarenheter reser många utmanande frågor och kastar ett ljus över det sam-tida mångkulturella samhällets inre spänningar och förändringspotential.Min bekantskap med det lokala livets spontant framvuxna eller organise-rade kulturella och politiska aktiviteter, genom intervjuer med en rad ung-domar, har gett mig bilden av en kreati v sammansmältning av skildaetniska värden och livsstilar i det mångetniska samhället.Ungdomar, uppvuxna i Sverige, men födda a v invandrade föräldrar , ärnaturligtvis svenskar snarare än inv andrare. Deras gemensamma behov äratt få känna sig höra till i det svenska samhället. Sverige är idag ett uttalatmångetniskt samhälle och svenskarna är, liksom in vandrarungdomarna, avmånga olika slag med mångkulturella identiteter som är komplexa ochspeglar ett inflytande från flera olika etniska tillhörigheter . När en ”invand-rarflicka” skulle presentera sig själv på en invandrarpolitisk k onferens så sahon ungefär så här: Jag är tredje generationens svensk. Min mamma är föddi Sverige av in vandrade jugoslaviska föräldrar . Hon säger att hon är svensk,och är så svensk att hon ständigt måste säga det till mig. Min pappa är föddi Sverige av svenska föräldrar . Jag är 19 år gammal. Min mormor säger attjag är serb. På frågan om vad hon själv tyck er att hon är, svarade hon: Jag ärsvensk-serb. Men hon kan ingen serbokroatiska och har uppfostrats a vsvenska föräldrar . V ad betyder serb i sammanhanget? Det visade sig att detserbiska, och att vara serb, handlar om en känsla av att tillhöra och en själv- 6 © Studentlitteratur 6363 Förord 28 september 2000 09.54:04 sida 6 av 8 känsla som flickan har upplevt genom mammans kusiner men inte genompappans släkt. Hon lär sig nu att vara serb genom ett intensivt umgängemed unga bosniska muslimer (!), nyanlända flyktingar i hennes stad medden ”rätta” släktkänslan. Å ena sidan möter vi ett resande tvärs över etniskagränser när det gäller att söka sig själv och sin identitet. Å andra sidanmöter vi också en vändning mot den etniska tillhörigheten.Ungdomar i mångetniska samhällen har vanligtvis utvecklat en gräns-överskridande och transkulturell livsstil, vilket är viktigt att komma ihåg itider av konstruerade och tvångsmässiga etniska åtskillnader . Också detsvenska samhället håller på att indelas efter etniska linjer . Social ojämlikhetförstås allt oftare i termer av kulturell olikhet, och det kulturella förbindsmed etnicitet och ras. Denna typ av etnisk hierarkisering vad gäller boende,arbete, makt och sociala livskarriärer är i grunden konstruerade åtskillnadersom bär på en negativ innebörd som leder till social och kulturell fragmen-tering med etnicitet som ett alltmer framträdande drag i samhällets differen-tiering. För att man skall kunna motverka sådana negativ a utvecklingsten-denser måste man dels uppmärksamma och ta fasta på de kreativatranskulturella processer som redan är förbundna med mångetniska livsvill-kor, dels medvetet utv eckla visioner om ett mångkulturellt samhälle föralla, byggt på jämlikhet och allsidig mångfald. I sådana visioner om ettgemensamt mångkulturellt samhälle måste politiska målsättningar om jäm-likhet, valfrihet och samverkan även i fortsättningen spela en central roll.Ett mångetniskt samliv förutsätter samhällspolitiska ramar som befrämjaren mångfaldens variation i ett allt mer komplext samhälle. Vi måste inta enödmjuk varsamhet inför de mellanmänskliga relationer som utvecklasunder mångetniska villkor, befrämja jämställdhet och respekt för olikheter ialla former, motverka diskriminering och uppmärksamma den hybrida ochsynkretiska karaktär som människors identitet och livsstilar allt mer uttalatpräglas av i det mångkulturella samhället. Min forskning i Stockholms mul-tietniska förorter har också gjort mig medveten om vikten av samhälletsolika institutionella ideologier och praxis. I det lokala, med sitt offentligaliv och alla samhällsinstitutioners och professionellas verksamhet, återfinnsett socialt, kulturellt och politiskt mikrokosmos. Här fostras människorgenom de skilda erfarenheter som vardagsliv et bjuder på, i relation tillskola, arbete, fritidsliv , möjligheter till politiskt deltagande och överhuvud-taget mänsklig samverkan och samvaro. I denna mylla av ett ”multikulti”liv utvecklas också nya sociala gemenskaper och rörelser öv er etniska ochkulturella gränser.Föreliggande bok handlar i övergripande mening om det mångetniskasamhällets problem och möjligheter, samtidigt som fokus mera omedelbart © Studentlitteratur 7 6363 Förord 28 september 2000 09.54:04 sida 7 av 8 riktas mot identitet och livsvillkor bland ungdomar i Stockholms månget-niska förorter. Rinkeby är ett sorts na v i framväxten av ett mångkulturelltsamhälle. Men det är inte den enda platsen för mitt forskningsarbete. Deungdomar, tjänstemän och andra som här kommer till tals hör hemma iStorstockholmsområdet. En del har jag lärt känna i samband med tidigareforskningsarbeten. Andra har jag lärt känna under mitt fleråriga fältarbeteför denna undersökning om invandrarungdomar och synkretisk kulturunder tidigt 1990-tal. Ett trettiotal ungdomar, och minst lika många vuxna iolika positioner, har ställt upp för långa och återkommande samtal. De hargeneröst ställt sig till förfogande och besvarat alla mina frågor om vardags-livserfarenheter , relationer, självbild, problem, konflikter , drömmar och för-hoppningar. I timmar och dagar har de orkat samtala med mig och bjudit påtid och gästfrihet. Jag vill här tacka dem alla för allt detta.Arbetet med boken har inneburit en etnokulturell utmaning också i rela-tion till mig själv, som en transetnisk k orsning av kroatiskt, serbiskt,svenskt och danskt. Min kollega och vän Lars Göran Karlsson har underhela skrivtiden brottats med mina brokiga och broderade texter . Hansredaktionella insatser och ändringsförslag har haft ovärderlig betydelse förbokens budskap och innehåll. Min kollega och man Carl-Ulrik Schierup harkommenterat och kommenterat, samt hjälpt till med alla tekniska subtilite-ter som idag krävs innan tankar blir till text och färdigt bokmanuskript.Sist vill jag tacka SFR (Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet) för eko-nomiskt stöd till projektet Invandrarungdom och synkretisk kultur , som ärbakgrunden till denna bok. 8 © Studentlitteratur 6363 Förord 28 september 2000 09.54:04 sida 8 av 8 Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 9 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 9 av 23 1 Ungdomar , gränser och nya rörelser Europa och dess Andra I spåren av 1980-talets svindlande affärer , bankkonkurser, arbetslöshet ochkristänkande, har Sverige kommit att präglas av en utveckling som i myck etmotsvarar den man finner allmänt i Europa. Samtidigt som vi ser en ökandeorientering mot den så kallade ”lilla världen”, mot det privata, familj, lokal-samhälle, autenticitet och rötter, bevittnar vi också ett närmande till ochbrobygge mellan människor och kulturer från skilda länder i en alltmerglobaliserad tillvaro.Som helhet tycks dock den ”stängda dörrens” inställning vara starkare än”brobyggeprojektet”. I den offentliga debatten har tendensen att markeradet som skiljer snarare än det som förenar ”svenskar” och ”inv andrare” bli-vit tongivande. Samtiden tycks präglas a v ett tilltagande etnocentriskt med-vetande. Genom det som har kommit att kallas ”försvenskningen avSverige” profileras en ny sorts svenskhet. Den tar form i samverkan mellanett flertal ömsesidigt förstärkande samtida processer. Sociala missförhållan-den, politikens kris och identitetsmässiga osäkerheter blandas med rädslanför en snabb samhällsomvandling, inv andring och inträde i Europaunionen.Allt detta är en grogrund för uppkomsten av olika sorters främlingsfientligarörelser.Rasistiska rörelser av olika schatteringar höjer sina röster och markerarrenhet i ett ”Sverige för svenskarna”, vilket går hand i hand med ett uteslu-tande av ”de Andra”. Med en hetsk ton annonserar Expressen hösten 1993ogenerat ”Kör ut dom!” på löpsedlarna. Minnena av ”Lasermannen”, somdödade och skadade ett flertal män med utländskt utseende, omtalas medskräck av inv andrare. Öppet rasistiskt våld har blivit märkbart på gatupla-net, samtidigt som rasismens mer dolda former sprider sig som främlings-ovilja och intolerans på arbetsplatser, i lokalsamhället och till och med iRiksdagen.Vi har fått ett samhälle som är etniskt delat i såväl social som kulturellmening. Stödet för de sämst ställda krymper i takt med att dessa i allt högre Kapitel 1 10 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 10 av 23 grad blir definierade som ”främmande”, som ”de Andra”. ”De” är oftare än”vi” utslagna från arbetsmarknaden och uteslutna från politiska solidariter.Nu är ”dom” för många och behövs inte här, vare sig i Sv erige eller i övrigaVästeuropa. Dörrarna stängs samtidigt som Europafästningens murar blirallt tydligare. Europa har kommit att utmärkas av ökande intolerans ochgryende rasism i mer eller mindre öppna former. Men det moderna Europapräglas också av en kulturell mångfald, av kulturell sammansmältning sominspirerar till visioner om en framtid med nya möjligheter . Det är dessavisioner och möjligheter som det följande handlar om. Om kulturellt nyska-pande bland svenska ungdomar i etniskt blandade miljöer; om gränsöver-skridande brobygge och dialoger. Etnicitetens två ansikten Europa är splittrat. I norr och i väst plågas man av integrationsvåndor införden europeiska unionens överstatlighet och problem med etniska relationer .I syd och öst härjar etniska konflikter och krig. Nya stater har konstitueratsoch nya identiteter håller på att utvecklas, men också en intolerans mot demsom definieras som de Andra. Ryssar i Baltikum och olika minoriteter iSerbien, Kroatien och Bosnien får inte längre ”höra till”. De utdefinieras ijuridiska, kulturella eller religiösa termer, oberoende av hur de själv a iden-tifierar sig. De förvisas från länder där de har levt, ibland i många genera-tioner. De utesluts ur n ybildade gemenskaper. Fabriceringen a v nya natio-nella, ofta exkluderande identiteter kännetecknas av kopplingar till detförgångnas storhet. Gamla hjältar och strider får rättfärdiga nutidens, när-mast blodsbandsbaserade rätt till land och tillhörighet. Nygamla ”traditio-ner” uppfinns genom en historieläsning som passar nya makthavares intres-sen. På så sätt konstrueras etnonationella historier i skrupulösa maktstriderstjänst. Offren är de uteslutna, de etniskt utrensade, som upplevs stå i vägenför territoriell, politisk och ekonomisk expansion eller vinning. De utgörsoftast av minoriteter – etniska, religiösa eller politiska – som förpassas tillen oviss framtid i den moderna tidens flyktingtillvaro.I forna Jugoslavien ”rensas” på så sätt territorier för etniskt utvalda folk.Dessa, som ”hör till”, uppfattar sin etnicitet och nationalitet som given,ursprunglig och oföränderlig, och som kopplad till ”blod och mark”. Dennasyn på etnicitet bygger på utestängandet av de Andra. ”Slutgiltiga lös-ningar”, sammanförda i en besläktad syn på de Andra, finns samlade imuseer, och fanns även i de tyska k oncentrationslägren. Dess moderna vari-anter hemsöker Europa. När etnicitet i Sverige beskrivs i termer a v oförän- Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 11 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 11 av 23 derliga, traditionstyngda och främmande invandrarkulturer som hotar ”vårtsätt att leva”, ”vår kultur” och ytterst ”vårt land” – handlar det om en oför -täckt rasialisering.Detta betyder, skriv er rasismforskaren Robert Miles (1993a), att denAndre i relation till Oss eller Själv skapas, medvetet eller underförstått,d.v.s. i förtäckta ordalag. Samhället rasialiseras, fortsätter han, genom attbåde V i och den Andre konstrueras som biologiskt självreproducerandesociala kollektiv med distinkt historia och uppsättning unika, särskiljandekarakteristika som förstås som naturgivna och får funktionen att betecknaskillnader. På så sätt tillkännages att Vi och dom Andra innehar vissa orga-niska tecken, eller spår av skillnader , som inte nödvändigtvis syns direkteller kan mätas. V ad som antas utgöra skillnader, biologiska eller kulturellatecken, spår, och markörer , sätter så gränser för vad den Andre kan bli.Detta vill säga att själva den symboliska markeringen av olikheten blir ettfaktum som förhindrar Dem att vara likvärdiga Oss, konkluderar Miles(1993 b: 79–80).Rasistiska ideologier konstruerar och förklarar olikheter som naturgivna.Kulturella och biologiska ”förklaringar”, var för sig eller sammanflätade,används som markörer av skillnader – både v erkliga och inbillade – mellanindivider och grupper . Rasism uttrycks genom att de påstådda skillnaderna”förklaras som naturliga och att de tolkas som bevis på antingen betydelse-fulla skillnader inom samhället eller underlägsenhet hos de kollektiv varsexistens skapas samtidigt med samhällsbildningen” (Miles 1993a: 6). I sintur är detta intimt sammanbundet med såväl den historiska som den nutidasynen på ojämlikhet som något givet av naturen. Förklaringar till rasismensuppkomst och utvecklingen av dess olika former kan relateras till såvälkolonialismen som den historiska utvecklingen av kapitalismen i Europa,hävdar Miles. Koloniala bilder lev er kvar och understöds av moderna for-mer av åtskillnader och karaktärisering av människor som kulturellt annor -lunda, som mer eller mindre värda. Ytterst medverkar dessa bilder till atträttfärdiga och upprätthålla ojämlikheter i samhället. Gränsdragningaruttrycks följaktligen genom att vissa grupper av människor ges ”underord-nade positioner inte bara på arbetsmarknaden utan inom alla viktiga sam-hällsområden” (ibid.: 4). På så sätt upprätthålls en hierarkisk ordning i sam-hället och det är detta som sociala och kulturella gränser, symboliska ochfaktiska, handlar om.Beteckningen ”svartskalle”, ”främling” och ”inv andrare”, med åtföljandesocialt utanförskap och kulturell degradering handlar om detta. Diskrimine-ringen på arbetsmarknaden har gjort oss medvetna om en delning av vårtsamhälle med olika sorters medborgare, där vissa är mer jämlika än andra. Kapitel 1 12 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 12 av 23 Detta är vårt samtida ”multikulturella” hemmaklimat. Kulturpluralismenuppvisar i praktiken en rad paradoxer som kan motverka dess föreskrivnamål (Ålund och Schierup 1991). I mycket handlar detta om att sociala orätt-visor bortförklaras i termer av kulturella olikheter . Invandrare definierassom problem i sig till följd av deras ”annorlunda kulturella bakgrund”. Kultur , rasism och antirasism Sedan början av 1980-talet har forskningen diskuterat uppkomsten av v adsom har benämnts ”den nya rasismen”. Den ”nya” skiljer sig ifrån den”gamla” och komprometterade rasismens enkla biologiska åtskillnader.Den bygger på en fokusering på olikhet och åberopar kulturell apartheidoch inte så sällan repatriering. ”Kör ut dom” på Expressens löpsedlar fram-står i detta perspektiv som en konsekvens a v populismens uppiskade hot-bild av en ”inv asion” av flyktingar och import av ”främmande” kulturersom undergräver den svenska nationella gemenskapen.Problem som i realiteten snarast är förbundna med social ojämlikhet”kulturaliseras” härmed, d.v.s. förstås i snäv a etniska och kulturella termer.”Annorlunda kultur” förstås som den grundläggande orsaken till alla pro-blem som förknippas med invandrare, flyktingar och etniska minoriteter .Men kulturaliseringen döljer den sociala verklighetens reella åtskillnaderoch problem. Genom ensidig betoning på kultur utvecklas en förenklad ochstatisk syn på etnicitet. Etnicitetens andra dimension, nämligen den socialadimensionen och dess samband med de samhälleliga relationernas hierar-kiska, klass- och statusmässiga karaktär osynliggörs därmed. Etnicitet ärnågonting som skapas och ständigt förändras beroende på utveckling avsociala relationer i samhället.”Kulturmöten” mellan inv andrare och svenskar beskrivs vanligen i ter -mer av kulturkonflikter mellan civiliserat-modernt och primiti vt-traditio-nellt. Genom att kulturella olikheter renodlas och polariseras underblåsesockså den allt vanligare politiska argumentationen om lämpliga/olämpliga,i varierande grad anpassningsbara och mer eller mindre främmande, flyk-tingar och invandrare. Häri ligger grunden för en åtskillnad och selektion a vmänniskor i kulturella termer, och i förlängningen också legitimiteten förvad man brukar beteckna som ”Festung Europa” med dess yttre och inremurar.Detta samhällsklimat alstrar allmän osäkerhet, kanske främst blandinvandrare. Men rädsla och förbittring öv er diskriminering på arbetsmark-naden, politisk marginalisering och otrygghet inför främlingsfientliga stäm- Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 13 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 13 av 23 ningar har lett till att missnöjet bland invandrare börjat kanaliseras i merorganiserade politiska former . Proteströrelser, inte sällan tvärs över etniskagrupper, håller på att utvecklas i Sv erige liksom i det övriga Europa. Kultu-ren står åter i fokus, men denna gång som källa för nyskapande och över-skridning av konstruerade gränser mellan människor .I etniskt sammansatta men också politiskt laddade miljöer i svenska stor-stadsförorter har just kulturen fått en ny klang.Här kan man möta en expansiv konstnärlig utveckling med a vantgardis-tiska förtecken och med politiska undertoner som kommer till uttryck i text,ton och bild. Antirasism, kra v på jämlikhet, angrepp mot diskrimineringmatchas med reggae och hip-hop-inspirerade uppmaningar till självrespekt,stolthet och solidaritet. Situationen påminner oss om 1970-talets politiskaoch konstnärliga stämningar bland Storbritanniens svarta: ”Get up, standup … stand up for yo’ rights.”Särskilt bland ungdomar i Sveriges multietniska stadsmiljöer kan manfinna en sådan identitetsutveckling. Härigenom skapas utrymme för enannan innebörd av etnicitet än den som förbinds med ”renhet”, ”ursprung”och i extrema fall ”etniskt rensning”. Det är en sammansatt transkulturelltyp av etnicitet som växer tvärs över snävt definierade etniska gränser . Ochdetta i själva gränslandet där blandningar och ömsesidiga korsbefruktningarkommer till uttryck i personliga och kollektiv a identitetsformer som språkoch musik.Detta transetniska utbyte och bygge av sociala kontakter är utgångspunk-ten för en nyuppfinning av en etnicitet som är helt annorlunda än den domi-nerande, och av ”kulturarv” präglade förståelsen. Denna moderna etnicitetuttrycker oftare förbindelse än åtskillnad. Kanske just därför att etnicitetenhär uttrycks som svar på bristande tillhörighet i ”vår” nation, har ”de”, isökandet efter förankring, skapat nya band som inbördes förenar . Degemensamma erfarenheterna av utanförskap bidrar till ett socialt igenkän-nande. Detta i sin tur genererar kulturell närhet och stimulerar till utbyte avlagrade erfarenheter, bilder a v världen, ömsesidigt lånande och gemensamtskapande av gränsöverbryggande kulturella symboler . Skapandet av ett livpå basis av både gamla minnen och samtida erfarenheter – för socialt ochkulturellt överskridande av snäva gränser – förbinder skilda tider och plat-ser. Det är här som jag tror att vi har förutsättningarna för framväxten a v enny typ av utåtriktad och inkluderande Sverigegemenskap. Kapitel 1 14 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 14 av 23 Samhällsbild och självbild; kulturella strider och sociala gemenskaper Jag skall nedan beskriva några a v mina erfarenheter från olika Stockholms-förorter, där jag under flera år har bedrivit forskning om ungdomar . I Stock-holm, liksom i andra stora västeuropeiska städer, har nya gränsöv erskri-dande kulturer successivt tagit form. Ett särskilt lärorikt exempel på detta ärRinkeby , som jag genom min forskning har följt på närmare håll undernågra år.I medierna ser vi ofta, direkt eller indirekt, Rinkeby omtalas som ett hot.Därifrån kommer, lär vi oss, språkföroreningar (rinkebyska), de tuf fastevärstingarna och horder av stökiga ungdomar som på helgerna koloniserarinnerstaden. Men Rinkeby framställs också som en utmaning. Där händernågot som man inte riktigt har grepp om. Där tycks finnas en helt speciell”Rinkebyanda”. Man talar om profilstarka kulturverksamheter (som hip-hop och sambaskola) som antyder konstituering av konstnärliga formerinspirerade av internationell musik och danstrender med rötter i svarta ochetniska rörelser i USA. Rinkeby är med andra ord ett begrepp med mångabottnar.Olika bilder av Rinkeby får i sin tur avgörande konsekv enser för såvällokalsamhället som för enskilda Rinkebybors självbild och handlings-utrymme. Ungdomar anammar förhärskande föreställningar om hemma-hörande i främmande kultur. Bildens makt får ofta självbekräftande följderi verkligheten.Invandrarungdomars sköra placering i ett kulturellt gränsland, i se grege-rade boendemiljöer, markerar betydelsen a v det socioekonomiska i relationtill det kulturella. Den yttre samhälleliga ramen utgör det spänningsfältinom vilket identitet formas, livsformer uppstår , framtidsvisioner produce-ras och kulturella budskap och handlingar utvecklas. De sociala konflikter-nas komplexa sammanhang förbinder det lokala med det globala. Detta kangälla ekonomiska kriser, liksom krig i gamla utv andringsländer, men ocksåden förmedlade informationen och meningsproduktionen. När till exempelTV4 i sitt program Moderna tider, för ett par år sedan, med tviv elaktig sta-tistik och tendentiöst bildreportage, återgav Rinkeby som våldets säte, ble vTV -bildens förmedlade verklighet förkrossande för bilden av Rinkeby ochRinkebybornas självbild. Programmet avslutades med konklusionen att”har man sett ett ghetto så har man sett dom alla”. Detta påverkade verklig-heten i Rinkeby . Budskapet att ghettot är ghettots egen orsak lade skuldenpå Rinkebyborna, samtidigt som det kulturaliserade våldet (”inv andrarkul-tur”), och därmed frikopplade det från diskriminering av individer och se g- Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 15 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 15 av 23 regering av deras samhälle. Härigenom skapas ytterst en grogrund för ensjälvuppfyllande profetia.V ad detta kan betyda kan följande kommentarer från skollärare och fri-tidsassistenter i Rinkeby får illustrera: ”Man får alltid ha taggarna utåt, all-tid behöva sätta sig i försvarsställning. Man är i ett underläge. Vi är ’på väg’men riktningen kan ändras över en dag. En ofördelaktig TV -rapporteringkan knäcka folk. Tänk bara hur amerikanska presidenter påverkats av TV .V arför skulle vi stå starkare? När Moderna tider på TV 4 använder ordetghetto på Rinkeby är det både rätt och fel. Ghetto är lika med slutet på nån-ting. Alla andra områden flyter in i v arandra. V i är avspärrade. Fina ghettonbehöver inte fysiska gränser . Men vi ghettoiseras i fysisk och socialmening. TV bidrar till detta och ger oss en bestämd negativ identitet. Visom kollektiv får ta alla jävla negati va smällar . Det som skiljer oss frånGöteborg, och gör oss till lovligt byte, är att Göteborg är blandat. När detsmällde där var större delen svenska ungdomar . Bara en notis i tidningen.Vi v ar renare svartskallar. Det säljer bättre! 75 procent av alla våldsdådbegås av in vandrarungdomar sägs där – och bilder från Rinkeby visas. Bil-der som utpekar våra barn, och inte ett ord om arbetslösheten, diskrimine-ringen osv. Bilder a v ungar från vår skola rullar fram. Detta slår skolan,boxningsklubben och folket på käften. Hade det bara varit texten …, menbildmassan har något pornografiskt över sig. En sorts symbolisk statistik –för folk, tittare, oss. De som säger och menar ghetto skapar och bekräftarvad dom vill ha. ”Samtidigt bör det påpekas att det nämnda TV -programmet inte vardokumentärt. Våldsscener där Rinkebygrabbar slåss ute på stan v ararrangerade. Ungdomar som på ungdomsgården i Rinkeby under fleraveckor lekt skådespelare för TV -teamet, blev styrda att i olika diskomil-jöer – som de i slutet av ”produktionen” besökt tillsammans med TV -tea-met – visa hur tuffa de är . I efterhand berättade de för mig att de trodde attderas ”fiende”, ungdomar de kände, var med i leken. De fick betalt för attfå sitt individuella rykte befläckat. En av ”skådespelarna” v ar en lovandeidrottsutövare som inte fick tävla efteråt. V em var i sammanhanget krimi-nell? TV eller grabbarna?Rinkeby är inte fri från konflikter och ungdomarna där är inte änglar .Men media kan förmedla en verklighet som gör alla till bråkmakare. Lokalastrider och konflikter finns där. Vuxna och unga, män och kvinnor , svenskaroch ”invandrare”, ”turkiska” pojkar och ”sv enska” flickor, etniska friktio-ner och uppgörelser återspeglar det vardagliga liv ets komplikationer. Menallt detta resulterar för det mesta i fortlöpande och skapande dialoger överskilda gränser. Det är mediers och den centrala politiska och ekonomiska Kapitel 1 16 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 16 av 23 maktens närvaro i den lokala kulturella mångfalden som för det mesta tycksvara problematisk.Sammantaget vill dock alla enas kring en serie krav som avser bättre för-utsättningar för egna kulturella uttryck och en prioritering av kampen motden bild som omvärlden klistrat på detta lokalsamhälle. Arbete, utbildningoch kamp mot diskriminering och rasism är centrala dagsfrågor som under-stryker såväl vad som trycker ned som v ad som förenar. Det är kanskedenna kollektiva sträv an att hålla samman, och de mål omkring vilkaRinkebyborna gemensamt sluter upp, som representerar ett nytt och spän-nande samhälles gryning. Alla har kommit från någon annanstans och bli vitRinkebybor.Ungdomar reflekterar sitt mikrokosmos i tanke och handling genom att ikonstnärligt skapande förbinda element från egna och andras kulturellarepertoarer. Detta sker med en närmast hänsynslös blandning, som k ommertill uttryck i text, ton, bild och dans. Denna blandning och omtolkning kom-mer också fram i personliga funderingar över den egna identiteten och till-hörigheten. Ursprungshistorier och traditionella symboler omtolkas ochrelateras till ett här och nu.Allt detta bär på viktiga budskap i ett konfliktladdat Europa. ExempletRinkeby utgör en utmaning och inspiration för framväxten av antirasistiskarörelser och en ny sammansatt Sverigegemenskap. De möjligheter somväxer ur det blandade Sverige har oftast behandlats styvmoderligt eller rentav förtigits till förmån för fokuseringen på kulturella skillnader . Särskiltidag, då rasismen åter hotar och människor tvångsindelas i rena kategorier,ger insikten om blandningens, brobyggets och korsbefruktningens möjlig-heter extra krafter att hålla stånd mot vår tids barbari. Det vardagliga liv etskomplexitet bär på frön till uppkomsten av n ya, och korsbefruktade livsfor-mer. Det som väx er då ett flertal kulturella uttryck blandas öppnar för nyaindividuella erfarenheter och vänskaper , samt för andra horisonter och soli-dariteter. Här finns en rikedom a v möjligheter för att överskrida tidensmånga konstruerade kulturbarriärer. Boplats för krigare Unga människors berättelser, musik, dikter och annat skapande präglas a videntitetsmässiga processer varigenom samtida svenska urbana ”krigare”lär sig att förankras i sin boplats. Såväl omsorg för som sabotage av dettahemmastaddgörande spelar en roll för det budskap som kommer tilluttryck. Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 17 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 17 av 23 Sedan dess tillkomst i slutet av 1960-talet har Rinkeby uppmärksammatsoch undersökts av otaliga journalister, studenter , läkare, psykologer, social-arbetare m.fl. Sedan början var media med och byggde och skapade bildenav Rinkeby , den förebild och hotbild för multietniska miljöer som den blev,på gott och ont, där det senare överväger . Rinkeby har framställts somvärstingkrigares säte; brottets mittpunkt, säte för asociala, faderlösa ungarfrån problematiska, utslagna och/eller traditionstyngda familjer, som kul-turlaboratoriets säte varifrån ett nytt samhälle förhoppningsvis växer fram,hip-hopens huvudstad, och numera en reservoar för marknadens exploate-ring av etno-kultur .Vid ett tillfälle fick jag v eta av en i Rinkeby praktiserande läkare, attdenna skara av observatörer och sociala ingenjörer träf fats på en seminarie-dag och kommit fram till att varje barn i Rinkeby skola hade närmare trettioolika experter över sig. Han liknade ungarna vid små flugor som lyckatsundkomma detta spindelnät av identitetsstuderare, riktare och ibland profi-törer, som ofta problematiserat ungdomarnas ”kulturarv” och ”hemförhål-landen” utan att vara riktigt klara över vad för sorts (sv ensk) kultur ochsociala förhållande de istället ville anvisa. Ungarna lät sig observeras a vdenna fostrarkedja, ”men de stretade emot och överlevde” med någorlundahygglig psykisk, social och kulturell hälsa, sammanfattade läkaren. Kanskeför att ”det fanns drömmar i Rinkeby”, som läkaren uttryckte det. Ungdo-marna byggde verkligen sin stadsdel tillsammans.I inledningen till en bok om Folkets hus i Rinkeby , som skrevs av engrundskoleklass i Rinkeby i mitten av 1980-talet, skriv er barnen om sittbidrag till detta bygge: ”Det skulle inte heta Folkets hus , det skulle heta Folkens hus , därför att det finns så många nationer här i Rinkeby .” Under -tecknade Aurelio skrev aldrig att Huset blev kallat Folk ets hus och inte Fol-kens hus.Barnen kände sig delaktiga i detta folkhemsbygge som här sökte för-länga och bland dessa ”många nationer” förankra ett svenskt socialdemo-kratiskt kulturarv. Efteråt, i samtal med in vandrare som blev aktiva social-demokrater, fick jag höra att inte bara barnen utan även vuxna ansåg dettaprojekt vara ”spännande” och hyste äkta förhoppningar om att folkhemmetsvisioner skulle förverkligas i dessa etniskt blandade utkanter . Då var väl-färdsstaten skakig men fortfarande starkt närvarande genom sina institutio-ner, tjänstemän och projekt som socialiserade medborgare till ett gemen-samt Folkhem, där jämlikhet, valfrihet och samverkan skulle råda mellanalla dess medborgare. Den ”egna” kulturen skulle vårdas, bev aras och för-ankras, för att berika det gemensamma, den svenska kulturen. Här någon-stans gick det snett. Den egna kulturen förblev ”främmande”, valfriheten Kapitel 1 18 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 18 av 23 blev problematisk och samverkan uteblev . Jämlikheten förblev ett slagordoch när den senare urholkades skylldes det på ”främmande kulturer” ochanpassningssvårigheter och barnen förblev inv andrarbarn generation eftergeneration.De som hjälpte barnen att författa boken om Folkets hus trodde på sam-verkan och utbyte. De förde barnens tankar utåt, till världar varifrån derasföräldrar en gång kom, och bakåt till historiska rötter, till den plats där degrävde grunden till sitt Folkets hus. På olika språk diktade de i boken omsina minnen och drömmarna om sin by. ”För 2000 år sedan v ar Rinkeby enboplats för några bönder och trälar. Under Vikingatiden var området SödraJärva, en båtfärdled. Rinkeby betyder Boplats för krigare . Och området därden ligger betyder Bro över vatten . ” Den metaforiska betydelsen kommeratt sträcka sig fram till idag. Rinkebybor är hitresta migranter från helavärlden. I dag har omkring 90 procent av befolkningen minoritetsbakgrund– om man till de utländska medborgare, som utgör över 70 procent, läggerde med utländsk bakgrund och svenskt medborgarskap samt deras barn.Andelen etniska minoriteter har ökat hela tiden sedan 1967 då de förstahyresgästerna kom. De krigar och de bygger broar.Kanske bidrog detta gemensamma bygge av en samlingslokal, ett Fol-kets hus, till att Rinkebyborna samlades. De blev ”ett folk” så att säga. Deblev Rinkebybor . Utträngda i samhällets marginal, med hög arbetslöshet,kulturella och sociala stigma som, efter visst andrum med positiv uppmärk-samhet, förstärks av återaktualiserad negativ uppmärksamhet. Denna”negativa berömmelse” fortsätter att skapa krigare, både bland dem somhärjar på Stockholms gator och lever upp till sitt dåliga rykte och bland demsom för ett ”kulturkrig” för upprättelse och positiv uppmärksamhet. Menockså bland aktiva politiker finns ”krigare” som genom sina or ganisationerkämpar emot den sociala marginaliseringen och den politiska isoleringen.Periferin har lyckats tränga in i centrum. Musik och medvetande Genom sina strider för att erövra omvärldens aktning och självrespekt harRinkeby fortsatt att utvecklas som ett alternativt kultursäte. Rinkeby ung-domsgård har blivit känd för den spontant framvuxna och riksomtalade hip-hoppen. Den lokala Sambaskolan har med sin experimentella musik och sinteater roat och imponerat hela Stockholmstrakten med tankeväckande”resor” över tid och rum, som förenat Orfeus och Euridike i ett transetnisktbröllop och lyft fram exilens Hades till de offentliga svenska tor gens ljus. Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 19 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 19 av 23 Deras elever sprider nu genom rappen sina generationsstrider , drömmar ochvisioner. Hemmagjorda disketter cirkulerar mellan olika förorter , enskildahänder och diskoklubbar.Lucco, en ung Rinkebypojke med rötter i Sambaskolan, sjunger både iStockholms undergroundklubbar, Z-TV och på ungdomsgårdar . Luccosjunger: ”Because they have the name of the country … no somos crimina-les no nos traten como animales … fuck the gringo con el sabor de latino,Huh …” (I fri översättning: bara för att de kallas för sv enskar … är vi intekriminella, behandla oss inte som djur, djävla gringos, alltså ”amerika-nare”, latinare, slut er samman). Lucco protesterar mot att inte tillhöra, motatt betecknas som icke-människa. I hans fall tycks detta resultera i att hanodlar sin stolthet för det egna, vänder sig till ”latinos” och manar till sam-ling. Samtidigt kopplar han erfarenheter av kränkning här och nu till histo-riska erfarenheter av Latinamerikas underordning och ”gringors” förtryck.På min fråga om han vänder sig enbart till latinamerikanare svarar han attdet gäller alla som känner igen gringornas makt. En symbolisk närvaro avden svarta rastamusikens kritik av Babylon (den vita världen, kolonialism,imperialism och kapitalism) känns igen här. Luccos sångte xt är packad medblandningar av engelska och spanska i en svårgenomtränglig rap-tappningsom omfattar avståndstagande från våld och rasism. Han, liksom Dogge iLatin Kings (se sångtexten nedan), ser problemet med gryende rasism, menockså narkotikamissbruk och skolkning och varnar för v ad som kommer attske om man inte tar sig i kragen och kritiskt begrundar ”vänner från förr”. Stilett, butterfly , bazookai Norra Botkyrka de är inte klokahär vill alla ha respektdärför går alla beväpnade med stilettmen det hjälper inte det blir bara värrenågon blir ”kuttad” dessvärreen annan idiot sparkar ner en pensionärkanske han trodde han skulle bli miljonären sån där tönt som bara går mot de svagasedan på samhället han klagartill viss mån har han rättmen inte rätt att sparka ner en gammal med käpp …jag tänker ofta på kompisar från förrhåller de fortfarande på, saboterar och förstör sina liv … Sången uppmanar till att städa i sitt liv och i sitt ”hem”. Gringos och latinosmöts i Sverige och historien av kolonialt förtryck relateras till stängda dör-rar, till diskov akter och till nedgörande blickar här och nu. Kapitel 1 20 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 20 av 23 Flöden av musik som upplyser, förbinder och manar till självinsikt ochmotstånd mot rasism, televiseras i rymden, når priv ata rum, omformulerastill texter om det självupplevda. Dessa budskap förmedlas genom samlings-lokaler, omfattas a v alla de som känner igen sig, i det som förenar, det somdelas tillsammans, en kollektiv insikt om utanförskap. Samtidigt sjungerunga rasister i rockgruppen Ultima Thule i TV -sändningen om rasism: ”Utmed packet. ” TV -kameran zoomar in en nazistflagga, medan unge Jan frånUltima Thule säger: ”V i skulle behöva väldigt höga murar runt Sverige. ”Genom sången kommer ett sorts svar från den unge rappande ”in vandraren”Dogge i Latin Kings: ”Brun latino med svart hår tio fingrar å tio tår precissom du, här och nu …” I en intervju vid ett annat tillfälle säger Dogge tillmin kollega Anne Marit Moe: ”Skinheads och svartskallar, de är e gentligensamma folk. ” Och sedan tillägger han: ”Alla vi är idioter som går motvarandra … istället borde man, skinheads och svartskallar, gå ihop, och gåmot politiker och alla de här jävla stora nissarna, de som har pengar ochmakt. Så länge vi är mot varandra då är vi inget hot. Det är när vi går ihopoch gör någonting tillsammans, då blir vi ett hot” (Moe 1994).De rappande antirasisterna Lucco och Dogge, liksom skinheads som Janoch Roger i Ultima Thule, är barn av samma tid och samma strid. De förravill bygga broar. De senare vill bygga murar . De förra har dörren på glänt,är på väg ut, medan de senare håller på att låsa in sig. De speglar sammavärld i sina respektive sånger . V art är vi på väg? Gränser och dialoger Bland oss alla, mer eller mindre utsatta för utbredningen av främling-görande och identitetsjakt, förgrenas olika effekter av den osäk erhet somföranletts av välfärdsstatens sönderfall, kollektiv a identiteters försvagning,ekonomiska kriser och universalismens svikna löften. I spåren a v över-nationell integration och maktkoncentration, rädsla för anonymisering ochkontroll, skapas förutsättningar för identitetsmässig osäkerhet på mångahåll i Europa. Detta åtföljs av en sorts ny etnisk medvetenhet, där , i olikaländer, regioner och lokala områden, en blandning a v gamla identiteter put-sas upp och visas fram. Försvenskningen av Sverige hör hemma i dessaprocesser. En allt v anligare följd av dessa processer är flykt in i regionaltoch lokalt föreställda identiteter och gemenskaper som ibland uppvisarintolerans och uteslutande av dem som definieras som annorlunda, som deAndra. Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 21 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 21 av 23 Särskilt bland invandrarna förstärks dessa k ollektivt delade osäkerheterav en diskriminering på etniska grunder som är förankrad i vad som harbenämnts en ”rasialisering” av det moderna samhället. Inv andrarskap hållerpå att utvecklas till ett dilemma som förenar den moderna världen, tider medplatser, Europa med Amerika. Ett, för att parafrasera Gunnar Myrdal,”Europeiskt dilemma” (jämför Schierup 1996), med ett nytt ”Neger-pro-blem” utan automatisk koppling till hudfärg. En ”rasism utan ras”, som denfranske forskare Etienne Balibar kallar det. Inv andrarskap har blivit till ettpermanent tillstånd av kulturell underordning och socialt utanförskap.De unga, som denna bok handlar om, kallas fortfarande ”inv andrare”.Mycket av deras identitetsarbete handlar om upplev elser av utanförskapoch förutsättningar för gränsdialoger mellan olika sorters ”främlingar” iden moderna multietniska staden. Strider som dessa unga människorutkämpar med sig själva och andra i sökandet efter sitt rätta namn och sinförankring i tillvaron, utgör det moraliska, sociala och kulturella samman-hanget för deras identitetsarbete. Och dessa strider delas av såväl ”svarta”som ”vita negrer”. De har kommit att uppvisa en i allt högre grad framträ-dande uppgörelse med det ”naturliga” i bilden av sig själva som ”de främ-mande” och som de Andra. Från förorternas periferi, hotade a v utslagningfrån skola och arbetsmarknad, vill de nu ta del av det egna landets sociala,kulturella och politiska solidariteter.Den reaktion som växt fram visar i all sin variation på en genomgåenderealistisk syn på missförhållandena i samhället. Detta baserar sig på erfa-renheter från ett hårdnande samhällsklimat från 1970-talets början ochframåt. ”Nu har det blivit klart för Europas såväl svarta som vita negrer attrasism och etnisk diskriminering är varken en tillfällighet eller en personligerfarenhet; detta är ett strukturellt problem”, som Iain Chambers (1986:165) beskrev situationen i Storbritannien på 1980-talet och som i hög gradgäller i Sverige av idag. Unga människor fortsätter också i Sverige att i till-tagande grad bli medvetna om att de dagligen förvägras rätten till en samtidi jämlikhet med ”infödda”. Och ändå är deras svar på missförhållandena ettgenomgående sökande efter dialog. Kanske är det just därför som derasetnicitet – som skapas här och nu i den blandade myllan av kulturella olik-heter och social närhet – är uttryck för en pågående dialog . Som svar påbristande tillhörighet i ”vår” nation har ”de” sökt konstruera nya band, rela-tioner och tillhörigheter. Den gemensamma delade upple velsen av internexil skapar förutsättningar för socialt igenkännande. Detta genererar i sintur kulturell närhet, stimulerar till utbyte av sociala minnen, ömsesidigtlånande och gemensamt skapande av kulturella symboler, vilka förenar ochförbereder ett kulturellt överskridande. Kapitel 1 22 © Studentlitteratur 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 22 av 23 Om vi åter tittar på vad de säger genom texterna till sin musik, ser vi enuppmaning till dialog. Brun Latino med svart hår tio fingrar å tio tår precissom du, här och nu . T exten bör göra oss uppmärksamma på begränsning-arna i vårt sätt att tala om kulturella skillnader som gör att vissa människorblir, inte bara olika, utan sedda som mindre värda, medan andra blir förebil-der. Vi måste begrunda den samhälleliga praxis och de individuella förhåll-ningssätt som leder till ojämlik behandling på basis av etniskt och kulturelltdefinierad sortering. V i har hamnat i en situation där sociala ojämlikheterförvrängs till kulturella olikheter. Så har gränser skapats i det mångkultu-rella Sverige. Gränserna är symboliska och faktiska. Faktiska gränser gällerdiskriminering i arbete, boende segregation och politisk marginalisering.Symboliska gränser uppkommer genom förvisning av den andre till ettetniskt utanförskap.Ungdomar i Stockholms multietniska förorter uttrycker såväl erfarenhetsom medvetenhet om gränsdragningen mellan sig själva och ”svenskarna”.En påtaglig självinsikt förankras i en samhällskritisk hållning och förmed-las genom olika uttryckssätt. I text, musik och genom nya politiska rörelserkorsas gränser och medvetandegörande dialoger inleds. Osynliga broarbyggs, och i staden rappas tvärgående meddelanden av moderna stammar .Men det vore för enkelt att se detta som det enda uttrycket för identitets-utveckling bland ungdomar ”på andra sidan gränsen”. Genom musik, sub-kulturella stilar och politiska uttryck annonserar även minoritetsungdomar– precis som alla andra – intolerans och gränsdragningar med motsatta för-tecken. Tryck a vlar mottryck, våld föder våld. Det uppstår slutna gruppervända mot de ”andra” – ”svenskarna” eller medlemmar av andra etniskaminoriteter. Detta skall v arken förtigas eller nonchaleras. Men det är justdenna bild av slutna grupper av aggressiv a ”invandrarvärstingar” som harfått störst uppmärksamhet.Det är viktigt att uppmärksamma den andra verkligheten som får mindreutrymme i media. Ungdomar som bygger broar och korsar symboliskagränser visar på en väg ut ur den kulturella åtskillnadens mörker. K ulturellaåtskillnader som hårdmarkeras och befästs av social segregering leder tillapartheid. Rinkeby representerar ett uttryck för ett gränsöverskridande somsannolikt återfinns i liknande mångetniska lokala världar. Sådana världaroch kulturella uttryck hotas ständigt av motbilder och nya gränsdragningar .Trots det skamfilade ryktet som multietniska miljöer bär på, och trots dessaungdomars negativa berömmelse (laddad med be grepp som ”kulturkollisio-ner” och ”splittring mellan två kulturer”), gror här en ny värld.Det multietniska Stockholm sjuder av nya sammansatta identiteter ochlojaliteter. Detta bildar underlag för en formering a v olika lokala trans- Ungdomar, gränser och nya rörelser © Studentlitteratur 23 6363 01 Kap 1 28 september 2000 09.54:18 sida 23 av 23 etniska identiteter. Det finns kritiska spänningar och det förekommer k on-flikter mellan etniska grupper. Men oftare sker uppdelningar i k onfliktenmellan lokalsamhället och det urbana centrat. Denna känsla av gemenskap istorstadens geografiska och sociala periferi tycks ofta förena ”vanliga” för-ortsbor med deras kommunala tjänstemän till en förortens urbana socialarörelse. Rinkebyandan är ett exempel på detta. Den uttrycker med andra ordframväxten av en social rörelse och ett tväretniskt samhälle. Den centralainnebörden av detta kan bäst sammanfattas som en kamp för att upprätta enpositiv självbild. Men denna strävan kolliderar , på ojämlika villkor, medden bild som tycks dominera i ett vidare samhälleligt ”image space” (bild-förmedlad verklighet). De etablerade samhällsinstitutionernas och inteminst massmediernas roll är här av stor betydelse.Rasismen har många ansikten. Den kommer brutalt och direkt till uttryckgenom etnisk rensning, angrepp mot flyktingläger eller gatuvåld. Det är bil-der av detta uppenbara rasistiska våld som möter oss i media. Men rasismenhandlar också om vad som har benämnts som ”en dold grammatik” (BelHabib 1992, Jonsson 1993), vilken genom tecken, text och allmänt språk-bruk koloniserar vår tankevärld i v ardagen. Det gäller affischer på gator ochi offentliga institutioner, det gäller de v anliga samtal som ”vi” för om deAndra. V andalisering av moskéer , gatuvåld eller attacker mot flyktingför-läggningar är naturligtvis ohyggliga företeelser. Men de är så uppenbara attvi förhoppningsvis tar avstånd ifrån dem, griper de skyldiga och straff arenskilda dåd. Däremot är rasismens mera förtäckta former svårare att tyda,komma åt och bekämpa.Det är också viktigt att begrunda vad som försvagar antirasistiska rörel-ser; där medias intresse för det spektakulära spelar en stor roll. Enbart spo-radiska manifestationer av mer dramatisk karaktär, som vid firandet a v KarlXII, förmår att tilldra sig dominerande medial uppmärksamhet. Och dådefinieras antirasister som samma farliga bråkmakare som rasister (Löwan-der 1993). De mindre uppseendeväckande formerna för antirasism i varda-gen, som rörelsen bakom Rinkebyandan, lämnas lätt åt sidan. Istället förvåldsamma konfrontationer bildas här en medmänsklig länk.Medvetenheten om en delad underordnad position i samhället växer tillen rörelse mot påtvingade etniska gränser och skapar motstånd mot förvis-ning till segregerad olikhet. Den antirasistiska rörelsen som här tar form,säger oss något om betydelsen av tväretniska sociala relationer i Stock-holms multietniska förorter; för kulturellt gränsöverskridande och för upp-komst av nya svenska identiteter och gemenskaper . Kapitel 2 24 © Studentlitteratur 6363 02 Kap 2 28 september 2000 09.54:47 sida 24 av 41 2 Lilla aktuellts förkrympta världsbild Brott och bruk av kultur ella koder ”Everybody is talking about crime … tell me who are the criminals?”Bob Marley Våld – ungdom – inv andrare Fredagen den 7 oktober l994 sändes i Lilla Aktuellt – ett n yhetsprogram förungdomar på TV1 – ett inslag om förekomsten av våld och dess orsaker .Mer exakt handlade programinslaget om inv andrares brottsbenägenhet ochvåldshandlingar bland invandrarungdomar .Många ungdomar såg säkert programmet. Själv såg jag det tillsammansmed min 19-årige son Simon. Efter programmet satt vi tysta en stund. Senfrågade jag Simon vad han fått ut av inslaget om våld och in vandrare. Sva-ret blev – ”Nja … om att jag också skulle slåss om min mamma utvandrattill Saudiarabien”. ”Hur då?” frågade jag. ”Det var som om huvudförkla-ringen till varför inv andrarungdomar slåss ligger i kulturkrockar, att utländ-ska män är rädda för att deras kvinnor skall kränkas, att de är rädda för densvenska kvinnosynen …”, menade Simon.Det var också inslagets budskap. Förekomsten a v våldshandlingar förkla-rades med kulturkonflikter. Den ensidiga fokuseringen och k ombinationenav text och bild framstår som typiskt för hur man i det massmediala sam-manhanget systematiskt förenklar det sociala livets komplexiteter . Kultur(deras, ungdomarnas, invandrarnas) förknippas med våld och brott. Sam-bandet tas omedelbart för givet, underförstått eller uttalat.Min utgångspunkt här är nämnda inslag i Lilla Aktuellt. Främst för attdet på ett så övertydligt sätt förenklar ett allvarligt samhällsproblem, nämli-gen våldshandlingar och brott bland unga människor, v anligen betecknadesom invandrarungdomar . Eftersom jag varken är en inbiten TV -tittare ellermassmedieforskare så vet jag inte precis hur vanligt förekommande dennatyp av ”verklighetsbeskrivning” är i TV -mediet. Inslaget i Lilla Aktuellt fårtjäna som en konkret exemplifiering av en generell problematik som rör hurolika sociala problem representeras i offentligheten, massmedier och insti-tutionell praxis, samt hur denna representation kan komma att skapa sin Lilla aktuellts förkrympta världsbild © Studentlitteratur 25 6363 02 Kap 2 28 september 2000 09.54:47 sida 25 av 41 egen verklighet (se t.ex. Grillo, 1985). I detta fallet utmålas det orsakssam-manhanget, att när ett brott begås, så begås det därför att någon är in vand-rare, med en underförstådd ”främmande kultur” som kolliderar med majori-tetssamhällets (d.v.s. ”sv ensk kultur”). Inslagets idéinnehåll var attinvandrarungdomars kulturbagage leder till kulturkrockar , konflikter, vålds-handlingar och brottsligt beteende. Risken är att denna missvisande ochschablonartade karakteristik av olika ungdomsgrupper, våld och brott, ska-par sin egen verklighet. ”Negati v berömmelse” kan komma att förpliktiga.Massmedial behandling av våld och brott tycks i allmänhet utelämnamånga väsentliga aspekter på den brottsrelaterade sociala kontexten. Inteminst påtagligt gäller detta ungdomars, och särskilt invandrarungdomars,uppväxtvillkor och livsbetingelser . Den ”verklighet” och de ”orsakssam-manhang” som kommer till tals bygger, när det gäller våld och in vandrar-ungdomar, på förutfattade och förenklade antaganden om kulturella kon-flikter. Förekomsten a v våld och ungdomsgrupper med invandrarbakgrundförbinds mer eller mindre automatiskt med bindestreck, och invandrarskapbetyder mer eller mindre underförstått vålds- och brottsbenägenhet. Invand-rarskap befjädras med exotismer och extremismer , vilka ses som nedärvdapå grund av en kulturell bakgrund. Genom text och bild associeras till detprimitiva och hotfulla; den vita arabstaden, kvinnor med täckta ansikten,religiös fanatism och fundamentalism. ”De” är här nu och slåss för sin kul-tur, för manlig dominans och kvinnligt underordnande, för slöjor mot jeans.”Invandrarkulturen” blir orsak en till förekomsten av våld; eller uppfattassom om den helt enkelt uttrycker sig genom våldshandlingar .Genom denna typ av kulturella stereotypier förtigs eller bortförklarasvåldets sociala sammanhang. Diskriminering, segregation och stigmatise-ring är en realitet för stora invandrar grupper. Relaterade uppväxt- och livs-villkor utgör kontexten för in vandrarungdomars livserfarenheter , livschan-ser och livsstilar . Dessa är till sin natur sociala fenomen och har inte mednågon nedärvd eller importerad ”kultur” att göra. Sammanhanget för ung-domsgruppers våldshandlingar och brottslighet är sociokulturellt bestämdoch måste på ett komplext sätt analyseras i relation till här och nu existe-rande konkreta livsbetingelser . Att slåss för kulturen eller livet? Låt oss gå tillbaka till Lilla Aktuellt. I en inledande e xposé över ungdomoch våld paraderar unga flickor sedda bakifrån genom kameraögat. Tvåungdomar avlägsnar sig en kylig dag på väg mot ett hus. Snabba bilder . Kapitel 2 26 © Studentlitteratur 6363 02 Kap 2 28 september 2000 09.54:47 sida 26 av 41 Speakertexten är ett eko av bilden a v den kalla verkligheten. Ordfragmen-ten tyder på att ungdomarna har flytt, plågade av någon, kanske en jämn-årig, eller en vuxen släkting. V em vet? ”Våldet sprider sig”, sägs det. ”Ung-domar dödar varandra. ” Allt pressas ihop i TV -bildens rullande exponeringav nöd; osäkerhet, hemlöshet, bristande förankring, övergi venhet och såVÅLD. Bilden stannar upp.Sedan beskrivningar och förklaringar . Norrmalmspolisens ungdomsav-delning har ordet. I Stockholms innerstad begås de flesta brotten av in vand-rarpojkar, sägs det. Alla dessa svartmuskiga brottslingar får nu en identitet– de är invandrarungdomar . Det är inte så förvånande att så är fallet, förkla-rar sedan någon i nästa scen. De kommer ju från fjärran land med underligaseder, vanor och klädsel. Bilden sv eper över en vit stad någonstans i Orien-ten. V itklädda män i fotsida dräkter och svartklädda beslöjade kvinnor. Detär som en gammal film, som en skräckvision från fundamentalismens Iraneller som från Riyadh i Saudiarabien strax före den offentliga avrättningenav rikets prinsessa som trotsat makten genom att förälska sig i en otillåtenman. V i förstår att det är från dessa miljöer som bråkiga invandrarpojkarkommer. Speak errösten tillsammans med bilderna säger ungefär så här: Omdin svenska mamma, blond och fri och jeansklädd och jämställd och fritän-kande hamnar här, saknar språk och kultur , tvingas bära slöja för att bliaccepterad, då skulle du också slåss. Det DU som tilltalas förstår nu helavidden av det oundvikliga. Det är kulturella avstånd, kulturkollisioner , somförklarar varför ”dom” slåss. Det är för att försvara slöjorna. Men deras för -svar av sin ”kultur”, som skymtar fram från vita arabgator och sv artkläddaansiktslösa kvinnor, hotar vår kultur . Deras rätt att förtrycka sina kvinnorhotar att beslöja våra kvinnor, är det underförstådda budskapet.Uppfattningen att brott primärt är relaterad till kulturkonflikt upprepasdärefter av flera experter . Personal på flera ungdomsgårdar intervjuas. Detlevande li vets mångfald ges en grovt förenklad beskrivning. Den bild somförmedlas går sammanfattningsvis ut på följande: Inv andrarföräldrar ärolika oss. Deras kultur är annorlunda än vår västerländska. De förstår intesvenska och möts av myndigheter som inte förstår deras kultur . De ungamännen blir förbannade; deras kultur hotas, de försvarar sig och sin manlig-het, slåss hellre än pratar. De kulturella a vstånden är för stora och förhind-rar all kommunikation. Den lösning som antyds är likaledes kulturellt foku-serad. Man menar att vi måste möta invandrarföräldrarna och derasföreningar för att lära oss om deras kultur. Det recept som skri vs ut handlarom kulturell tolerans och samexistens. Samtidigt konfronteras två kultur-världar, vår och deras. Hur skall tolerans och samexistens då v ara möjlig?Våldet och brottsligheten orsakas av att olikheten är avgrundslik. Lilla aktuellts förkrympta världsbild © Studentlitteratur 27 6363 02 Kap 2 28 september 2000 09.54:47 sida 27 av 41 Problemet i resonemanget och förklaringssättet ligger inte i att man påta-lar förekomsten av kulturella skillnader , utan i att ”invandrarkulturen” mys-tifieras, orientaliseras, och frikopplas från det sociala sammanhangets häroch nu. ”Invandrarkulturen” e xotiseras negativt som ett enhetligt och kol-lektivt fenomen, samtidigt som den förpassas från att vara något som har attgöra med konkreta livsvillkor här och nu. Istället uppfattas den som ett arv ,ett kulturbagage man har med sig, som fungerar på motsvarande sätt somett biologiskt arv man inte kan undfly, med en inprogrammerad k od förtanke och handling. Den brottsrelaterade inv andrarkulturen behandlas somförbunden med en navelsträng till ursprungslandet. En stereotypiserad K ul-tur blir till den överordnade förklaringen som skymmer alla andra förkla-ringsfaktorer, t.ex. sociala missförhållanden och utanförskap. Dessa förhål-landens relation till våld och brott negligeras till förmån förkulturaliserande förklaringar. ”In vandrarkulturen” blir till den fantombildsom text och bild i kombination håller fram för oss att ta med oss efter att vihar blivit informerade om sakernas tillstånd.Den massmediala konstruktionen av in vandrarkulturens fantombild harsin motsvarighet i produktionen av andra fantombilder , också de relateradetill samtidens osäkerheter. Journalistik ens fokuseringar har ofta mycket litetatt göra med allsidiga belysningar eller etiska och moraliska överväganden.Kritiken av massmediers exploatering av v erkliga problem tar också inte såsällan avstamp i hur man behandlar förekomsten av våldshandlingar ochbrott. När t.ex. den ökände Clark Olofsson beskriver mediernas Franken-stein-konstruktioner av en fantombild som skildrar honom själv så sägerhan: ”… vad höll de på med? Det var helt ov erkligt, som på film. Jag varmed, men jag var tvungen att läsa tidningen för att kunna tro på det” (JanEklund, 1994). Jan Eklund menar i en artikel om vår bild av ondskan attkriminaljournalistiken alltid borde sättas under debatt. ”A v kvällspressenssnaskerier i hor och mord mår man illa. A v morgontidningarnas strikta rap-portering får man inte alltid veta så mycket” (ibid.). Medierna rider på enkomplex rädsla för samtid och framtid. Publiken matas med krigs-, mord-och våldsskildringar. Inför beho vet av att förstå en allt mer kompliceradvärld i stark förändring, till följd av sönderfall, migration, rasism och krig,så spelar massmediernas betydelse för hur vi uppfattar världen och osssjälva en tvivelaktig roll. Samma dag som Eklunds artik el publiceras iDagens Nyheter kan vi också i samma tidning läsa hur massmediernas rap-portering har bidragit till slakten i Rwanda. Redan bekant är ju hur mediahar bidragit till hat, hets och mord i Jugoslavien.”Nu skapas en bild av våldsmannen i Sverige. En moralisk panik trappasupp”, skriver Eklund vidare (ibid.), med hän visning till brottsforskaren Kapitel 2 28 © Studentlitteratur 6363 02 Kap 2 28 september 2000 09.54:47 sida 28 av 41 Jerzy Sarnecki. ”Massmediernas skildring av brott är så upphetsad att Sar-necki alltid får en känsla av att statistiken har gått i taket. Men när han sät-ter sig ner för att granska vad som egentligen har hänt kan han varje år k on-statera att 120–170 människor om året mördas, dräps eller misshandlas tilldöds i Sverige” (ibid.). Eklund konkluderar att det är en ganska låg siffraoch att den inte tycks växa.Sarnecki själv kommenterar relationen mellan brott och inv andrare påföljande sätt (Sarnecki, 1994). Bland personer som fälls för brott är utlän-ningar helt klart överrepresenterade, och barn till inv andrare utgör en storandel av dessa. ”60% av de ungdomar som till följd av allv arlig asocialitet –främst brottslighet – i Stockholms län tas in på s




Upcoming Events

xx/xx/xx:  Special Sale on all products from noon until 3:00 pm!

xx/xx/xx:  Mayor Bob will be on hand for the ribbon cutting ceremony marking the opening of our newest location!

xx/xx/xx:  More stuff!